L-läraren: ”Skolan är ett fartyg som tar tid att vända”

Rickard Mohss är gymnasielärare och politiskt aktiv för Liberalerna i Kalix.

Det är dags att dra ner på reformtempot på skolans område.
Det menar läraren och lokalpolitikern Rickard Mohss (L).
– Skolan är en supertanker som det tar tid att vända.

Rickard Mohss (L) betonar att han står bakom de flesta av regeringens reformer på skolans område.

– Egentligen alla. Däremot tycker jag att man nu bör tagga ner lite, det gäller framför allt mitt eget parti. Det kan ibland bli för mycket av det goda. Under de senaste decennierna har skolpolitiken förändrats var fjärde år eller så, vilket är helt barockt.

– Reformerna bör hinna sätta sig innan man går vidare med nya. Precis som det tar tid att vända en supertanker, tar det tid att förändra skolan.

Med en examen från Samhällsvetarlinjen vid Umeå universitet i bagaget började Rickard Mohss1988 vikariera som lärare. Så småningom kompletterade han sin examen med studier i pedagogik och geografi.

Efter många år som framför allt gymnasielärare arbetar han i dag främst inom Komvux.

– En stor del av våra elever har en två saker gemensam; de har misslyckats i grundskolan eller gymnasiet samtidigt som de idag är mycket studiemotiverade.

Hur länge har du varit politiskt aktiv och varför?

– Det som framför allt fick mig att engagera mig politiskt var att jag hörde på radion, när jag var ute och körde bil, hur den dåvarande socialdemokratiska regeringen planerade att dra ner på ämnesstudierna i lärarutbildningen för att i stället utöka pedagogikdelarna.

– Det tyckte jag var makalöst. Jag var också kritisk till att skolan då hade blivit nästan betygslös. Det enda som tjänade på det var barn till akademiker.

– Mina första kommunalpolitiska uppdrag fick jag 2010.

Rickard Mohss kandiderar i höst för ytterligare en mandatperiod i kommunfullmäktige

– Jag är Liberalernas gruppledare i kommunen. Partiets utveckling på riksplanet är inte världens roligaste. Här i Kalix går det delvis åt motsatt håll.

– 2010 hade vi ett mandat i kommunfullmäktige. 2014 hade antalet ökat till två. Jag hoppas att vi får behålla båda i höst.

Är det några speciella erfarenheter från skolan som du har tagit med dig in i politiken?

– Som lärare har jag förhoppningsvis en viss förmåga att sovra i och strukturera stora mängder av information, vilket är en fördel även i politiken. Inom Komvux träffar jag människor med olika bakgrund och livsöden, vilket ger ett bredare samhällsperspektiv.

Och tvärtom – från politiken in i skolan?

– Som samhällskunskapslärare är det en stor fördel att kunna kommunal demokrati inifrån. Saker och ting är ofta mycket mer komplicerade än vad många kanske tror hemma vid det berömda köksbordet.

– Inte minst i sociala medier blir allt så polariserat och förenklat. Men det är sällan som något i verkligheten är svart eller vitt, ofta är det frågan om nyanser av grått.

– Jag tycker att man ska ha respekt för alla, oavsett parti, som lägger sin fritid på att göra sin demokratiska värnplikt, som min tidigare partiledare så fint uttryckte det.

Vilken är skolans största utmaning?

– Att se till att alla elever i lågstadiet lär sig läsa, räkna och skriva, vilket kräver tidiga insatser och nötande. Utan dessa färdigheter blir det mycket svårt, i praktiken omöjligt, att klara skolan.

– Att många elever återkommande kör huvudet i väggen under sin grundskoletid, och även i gymnasiet, tror jag bottnar i att de inte har lärt sig att läsa, skriva och räkna ordentligt. Jag tycker att det är för jävligt att vi inte tar bättre hand om de här eleverna.

Det har under många år pratats om behovet av tidiga insatser, men att tillräckligt har hänt.

– För att resurserna ska fördelas jämlikt behöver vi en statlig skola. Det är å andra sida ganska lätt att säga eftersom den inte finns.

Bör fler gå om en årskurs?

– Det vet jag inte. Men det är tydligt att de här eleverna återkommande faller mellan stolarna.

Rickard Mohss betonar behovet av att satsa på fysiska böcker i skolan.

– Jag tycker mig märka, bland elever på gymnasiet och Komvux, hur koncentrationsförmågan minskar år för år. Idag tycker många elever att det är jobbigt att läsa en A4-sida med text.

Hur ska man förmå fler att vilja utbilda sig till och arbeta som lärare?

– Lönen är en viktig del. Lärare behöver ha rejälare löner än idag och tydligare lönesteg. Det måste märkas tydligt på lönen om du är duktig och sköter ditt jobb. Du ska inte behöva blir förstelärare för det.

– Därutöver behöver arbetsvillkoren bli bättre, inte minst i grundskolan.