SD-läraren: ”Skolan är ofta för slapp med ordningen”

Själv blev han lärare lite av en tillfällighet.

– Jag var chef på en elfirma när jag blev ensamstående med tre barn. Då fungerade det inte längre att arbeta 60–65 timmar i veckan. Samtidigt sökte Mora gymnasium ellärare, så jag skickade in en ansökan och fick jobbet. Jag tycker om att arbeta med människor.

– Efter ett par år studerade jag till lärare (VAL) samtidigt som jag jobbade i skolan.

Varför blev du politiskt aktiv?

– Jag har alltid varit en människa som har haft åsikter om saker och ting, som lagt sig i. Framför allt brinner jag för Orsa.

– Inför valet 2022 tyckte vänner att jag borde ställa upp och kandidera, viket jag också gjorde. Jag blev dock medlem i SD ett par år tidigare.

Vad har du tagit med dig in i politiken från skolans värld?

– Jag tycker att skolan har gett och ger mig en väldigt bra inblick i hur det funkar i samhället. Jag träffar dagligen ungdomar med olika bakgrunder. I skolan ser jag vilka konsekvenser besluten vi fattar inom politiken får.

Hade du fattat andra politiska beslut eller tänkt annorlunda kring politiska beslut om du inte arbetat inom skolan?

– Jag tror det. Jag har till exempel fått en annan förståelse för en skolas ekonomi, inte minst när det gäller yrkesutbildningar. Jag vet till exempel hur mycket material som behöver köpas in för att man ska kunna utbilda en elektriker.

– När jag tog steget in i politiken upptäckte jag å andra sidan hur komplicerade saker och ting kan vara och hur lång tid beslut tar att fatta beslut. Jag hade inte förväntat mig att allting skulle vara så segt, det är ibland som att gå i kall sirap.

Vilken är skolans största utmaning?

– Det är kunskapsresultaten. Vi får upp elever som inte borde ha fått börja på gymnasiet. De har så låga kunskaper att vi måste börja på grundskolenivå, det gäller framför allt i svenska och matematik.

– Många av våra elever får extra stöd i matematik för att de ska klara utbildningen, trots att det inte handlar om någon speciellt avancerad matematik.

Men de har väl klarat grundskolans gräns för godkänt i matematik?

– Ja, vilket gör ju att man funderar över hur kraven är ställda i grundskolan.

Bör fler gå om ett år i grundskolan?

– Nej, men jag tror att en del av problemen beror på den utbildning som ges i grundskolan. Förr lämnade många skolan efter sju år, och då med mer kunskaper än många av dem som i dag går nio år i grundskolan och snart tio år. Det tyder på ett systemfel.

– Till det ska läggas digitaliseringen som jag tror har förstört mycket.

Vad bör man göra?

– En del handlar om bristande studiero. Nu låter jag kanske jättehård, men jag tycker att skolan ofta är för slapp när det gäller ordningen.

– Lärare behöver våga ta för sig mer och visa att det är de som bestämmer i klassrummen. De ska inte riskera att bli anmälda om de sätter en hand på en elevs axel för att för att få personen att sätta sig ner.

Föräldrarnas roll?

– Det är många föräldrar som försöker lägga sig i och styra skolan, vilket är ett problem.

Är det för stora klasser?

– I grundskolan och på gymnasiets teoretiska program kan det kanske vara så. Jag har 14 elever i mina klasser, vilket inte är så många. Samtidigt är det stor skillnad om det handlar om teoretiska eller praktiska lektioner.

– När eleverna ska montera, dra kablar och koppla samman olika saker är 14 elever en stor grupp att hålla rätt på. Det är många som behöver mycket individuellt stöd.

Hur ska man göra för att fler ska vilja utbilda sig till och arbeta i skolan som lärare?

– Lönen är en viktig del. När jag började arbeta i skolan gick jag ner i lön ganska rejält. För att fler ska vilja bli bland annat yrkeslärare behöver lönerna öka.

– Man bör även minska på all administration. Läraryrket är inte slitsamt fysiskt, däremot kan det vara väldigt psykiskt påfrestande.