”Friskolorna kommer inte kunna göra vinster som idag”

Anders Ygeman har suttit i riksdagen i mer än 30 år och är församlingens ålderspresident med återkommande statsrådserfarenhet, men inte inom utbildningsområdet.

Det sistnämnda gjorde att det höjdes en del ögonbryn när han förra året utsågs till Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Sedan tio år tillbaka är han även ordförande i Stockholms arbetarekommun – helvetets förgård på grund av alla maktkamper, enligt den tidigare S-ordföranden och statsministern Per Albin Hansson mustiga beskrivning.

Värst av Europas länder

Vilken är skolans största utmaning?

– Den stora gruppen elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg. I Sverige är den andelen mycket högre än i något annat EU-land, dubbelt så stor som i exempelvis Spanien där näst flest elever slås ut.

Även efter ett slopande av den hårda F-gränsen, en väsentlig del i det nya betygssystem som riksdagen beslutat om och som är tänkt att börja gälla från sommaren 2028, beräknas mellan sex och åtta procent av niorna inte uppnå gymnasiebehörighet.

Vad ska hända med dessa barn?

– Vi behöver sätta in insatser betydligt tidigare än idag, men också reglera grundläggande kvalitetsfaktorer.

Som vad?

– Till exempel elevhälsa och lärartäthet. Vi vill ha ett maxtak på tolv elever per lärare i grundskolan.

”Väljer att vara fega”

Det är det nuvarande snittet för de kommunala grundskolorna.

– Den statistiken är lite lurig eftersom lärartätheten varierar beroende på bland annat elevernas ålder. Antalet barn per lärare är högre i lågstadiet.

– Dessutom har många huvudmän, både kommunala och privata, en lägre lärartäthet än snittet.

Är det inte lite fegt att sätta maxtaket till tolv elever per lärare?

– Nej, snarast realistiskt.

– Det finns partier som lovar det ena efter det andra utan att varken ha en plan för hur det ska genomföras eller en finansiering. Vi väljer hellre att, som du uttrycker det, vara lite fega och komma med något som vi kan genomföra i praktiken.

Hur ska den ökade lärartätheten finansieras?

– Genom att vi stoppar överkompensationen till de vinstdrivande friskolorna.

Räcker det?

– Ja, det handlar om pengar i den storleksordningen. 

– Vi vill även förbjuda vinstuttag ur skolan. Då frigörs ytterligare pengar.

Ingen betydelse med förbud

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ledamot av Skolverkets nyinstiftade vetenskapliga råd, menar att ett sådant förbud förmodligen inte kommer att få så stor betydelse.

– Det finns många sätt att ta ut pengar ur ett aktiebolag utan att det är frågan om vinstutdelning. Man kan till exempel ta extra mycket betalt för skolmaten som köps in från ett annat bolag i samma koncern, hyra in dyra konsulttjänster eller betala extra hög hyra för skollokalerna. Man kan också använda överskotten till att köpa nya skolor eller investera i andra verksamheter och på så sätt bygga kapital, säger Jonas Vlachos.

– Tycker man att det är ett problem att skolor delar ut vinst, oavsett om det är vinstutdelningen i sig eller de incitament som den ger upphov till som man är kritisk till, är det svårt att säga något annat än att man bör förbjuda aktiebolag i skolsektorn.

Det krävs fler åtgärder för att stampa ut vinsten som drivkraft.

Anders Ygeman säger att han vill utreda ett förbud mot aktiebolag och även är beredd att också lägga ett sådant förslag om det visar sig vara det mest effektiva.

– Men det räcker inte att bara reglera associationsformen. Det krävs fler åtgärder för att stampa ut vinsten som drivkraft.

2022 beräknade Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi och tidigare moderat riksdagsledamot, att ett förbud mot aktiebolag i skolsektorn skulle kosta staten 20 miljarder kronor i form av kompensation till de nuvarande ägarna.

– Jag tror inte att det behöver bli så. Enligt regeringens omtolkning av EU-rätten är skola en publik tjänst, vilket minskar möjligheterna till skadestånd, säger Anders Ygeman.

Andra menar att skärpta krav på lärartäthet, klasstorlekar och liknande gör det svårare för skolföretag att gå med vinst. Det minskar i sin tur bolagens ekonomiska värde och därmed ersättningsnivån vid ett eventuellt förbud mot aktiebolag i skolsektorn.

– Om vi blir framgångsrika i den första delen lär de som bara vill göra vinst dra sig ur och överlåta sina skolor till huvudmän som har andra drivkrafter.

– Jag tror dock att många som idag driver skolor i aktiebolagsform har altruistiska motiv och kommer att fortsätta sin verksamhet, men då inte som aktiebolag.

Ska inte vara rädda

Kritiker varnar för en kommande skolslakt om dina förslag skulle gå igenom.

– Jag har väldigt svårt att förstå det. Många av skolföretagen hävdar ju att de inte är i skolsektorn bara för att göra vinst. Ett vinstförbud innebär, för de privata skolorna del, att mer pengar stannar inom skolan vilket rimligtvis leder till ökad lärartäthet och bättre undervisning.

Ska Academedia och Internationella engelska skolan vara rädda om du blir utbildningsminister?

– Nej, men de kommer ju inte kunna göra de vinster som de hittills har gjort.

I början på sommaren beslutade riksdagen med acklamation att det i lärares undervisningsuppdrag ingår såväl undervisning som planering och uppföljning av undervisningen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att tidsmässigt och i detalj reglera de olika delarna, vilken den gjorde ett par veckor senare.

Fram till alldeles nyligen var Socialdemokraternas inställning att reglering av lärares undervisningstid är en fråga för arbetsmarknadens parter, eventuellt i dialog med staten/regeringen.

Blir regleringen kvar om ni kommer till makten efter valet?

– Ja, det vill vi. Däremot tror jag att reformen är underfinansierad, säger Anders Ygeman som vill behålla merparten av de förändringar på skolans område som den nuvarande regeringen initierat och som riksdagen beslutat om.

– Jag är dock fundersam över detaljstyrningen från nationellt håll. Vi vill reglera grundläggande kvalitetsfaktorer som lärartäthet, grupp- och klasstorlekar, elevhälsa och liknande, men inte detaljreglera allt som sker inne i klassrummen. Vi har tilltro till att lärare och rektorer faktiskt kan det som de är utbildade för.

”Hoppas Skolverket löser det”

Tror du att det nya betygssystemet med nationella digitala slutprov kommer att vara på plats som utlovat?

– Jag hoppas att Skolverket löser uppgiften och vi får fram ett bra system, säger Anders Ygeman med tydlig tvekan i rösten.

Under nästan tio år försökte Skolverket utveckla en digital plattform för nationella prov. Efter ett antal haverier och revideringar – och kostnader på tillsammans nästan en miljard kronor – skrotade regeringen i somras projektet.

– Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Det är klart att vi måste kunna ha nationella digitala prov.

Varför har det inte gått hittills?

– Jag tror decentraliseringen i svensk skola ligger oss i fatet.

För ungefär ett år sedan föreslog regeringens utredare Lena Holmdahl att det, med kommunernas större ansvar som motivering, bör införas ett avdrag på skolpengen till enskilda huvudmän på sex procent per år. Det är förslag som regeringen valt att skrota, bland annat efter häftig kritik från friskolornas branschorganisation Almega Utbildning.

– Det är rimligt att minska friskolornas ersättning. De får i dag betalt för saker som de inte gör. Ett schablonavdrag är en lämplig metod eftersom den leder till mindre krångel och juridik, säger Anders Ygeman.

– Jag vet inte om avdraget ska vara på just sex procent, men det är i alla fall ett riktmärke.

Det viktigaste är att minska grupp- och klasstorlekarna.

Socialdemokraterna vill ha ett gemensamt och obligatoriskt skolvalsystem utan kötid som urvalsinstrument. Partiet vill även ha kommunal vetorätt vid etableringen av fristående skolor och förskolor och nationellt reglera barngruppernas storlek i förskolan. Tolv barn per grupp ska vara max för de yngsta barnen och 15 för de äldsta.

Hur vill ni förbättra ordningen, redan och studieron i skolan?

– Vi står bakom de förändringar som regeringen har gjort, även om jag inte tror att de får så stor betydelse.

Utan?

– Det viktigaste är att minska grupp- och klasstorlekarna.

Antalet anställda i Skolverket har ökat kraftigt och är idag uppe i nästan 900. Är det rimligt?

– Om jag är rätt informerad är ungefär hälften av de anställda statsbidragshandläggare. Till det ska läggas flera hundra tjänstemän på kommunkontor och liknande som också arbetar med skolans statsbidrag.

– Vi vill ersätta statsbidragen till skolan med ett sektorsbidrag. Det skulle frigöra en mängd resurser både lokalt och centralt. Mindre byråkrati och mer resurser in i klassrummen.

Vill avskaffa undantagen

Vill ni avskaffa undantagen i lärarlegitimationsreformen?

– Ja. Det kan dock behövas en övergångsperiod, framför allt när det gäller yrkeslärare.

Idag tjänar skolhuvudmännen ekonomiskt på att anställa obehörig personal.

– Får vi bort vinstjakten minskar problemen med att skolor väljer att anställa obehöriga. Jag kan dock tänka mig ekonomiska konsekvenser för skolor som har få behöriga lärare. Samtidigt behöver vi ha respekt för att det kan vara svårt att rekrytera behöriga lärare till framför allt glesbygdsskolor.

Kommunerna gör tvärtom

Under de senaste 15 åren har staten ökat sina anslag till grundskolan, bland annat genom det så kallade likvärdighetsbidraget/kunskapsbidraget som sedan det infördes 2018 har höjts från en miljard kronor per år till 8,2 miljarder kronor (2025).

Under samma period har kommunerna som grupp gjort precis tvärtom.

Är det inte dags att staten tar över finansieringen av skolan?

– Nej. Det viktigaste är inte om finansieringen kommer från kommunkassan eller från statskassan utan att den är tillräcklig.

– Jag tror dessutom att de kommunpolitiker som inte lägger tillräckligt på skolan blir straffade av sina väljare.

• Intervjun med Anders Ygeman ingår i Vi Lärares serie med partiernas skolpolitiska talespersoner.