Varningen: ”Striden om lärares tid är inte över”

En bild av en mängd urtavlor av olika storlek och utformning, till höger ett porträtt av Andreas Williamsson infällt i rund ram.
Foto: AdobeStock/Privat

Andreas Williamsson varnar för att striden om lärares undervisningstid inte är över.

Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.

Striden om lärarnas arbetsuppgifter är långt ifrån över, bara för att det finns lagstiftning gällande undervisningstiden på gång under 2027. Den nya lagen har inte börjat gälla än och både privata och kommunala huvudmän stretar redan emot, samtidigt som Centerpartiet flaggar för att pausa reformen om de får vara med och styra efter valet. Det är alltså för tidigt att anse frågan om reglerad undervisningstid som vunnen.

Nya definitioner

Räkna dessutom med att olika arbetsgivare kommer försöka definiera om undervisning till något annat (till exempel handledning) och försöka komma undan genom att helt enkelt bryta mot den nya lagen. Parallellt med detta kommer de försöka öppna upp en ny diskussion om lärares totala arbetstid, som riskerar att leda till kortare ledighet och mer arbetsplatsförlagd tid.

Mentorsrollen är dåligt avgränsad

Även om vi får en tydlig reglering kring själva undervisningstiden på plats, återstår fortfarande en rad oklarheter och problem kring övriga arbetsuppgifter och delar av läraruppdraget.

Inte minst är mentorsrollen och det generella arbetet med elevernas sociala situation potentiellt väldigt tidskrävande och dåligt avgränsade. I synnerhet om klasserna är stora, elever med omfattande behov av stöd samlas i samma grupper och BUP, socialtjänsten och EHT monteras ner.

Det blir inte mycket tid över för rättning och planering om lärarna behöver lägga en stor del av sin dag på möten om och med elever och ges huvudansvaret för måendet och hälsan hos en hel klass.

Två stora tidstjuvar

Två andra återkommande tidstjuvar är alla möten och all administration. Trots att varje nytt politiskt styre lovar ökat fokus på kärnuppdraget har de samtidigt sina egna favoritfrågor och projekt som skapar merarbete och krav på uppföljning och utvärdering från lärarna. Många skolor dras med digitala lärplattformar och lösningar som varken lärare, föräldrar eller elever egentligen vill ha, men som skolhuvudmän och myndigheter upphandlat för dyra pengar och tvingat dem att använda. För att inte tala om det kaos som kan uppstå när de nationella proven ska genomföras.

Kan landa hos lärarna

Även mer basala arbetsuppgifter kan landa i lärarnas knä när huvudmännen drar ner på olika stödtjänster, till exempel städning, IT-support och att måla om och delvis underhålla själva skollokalerna.

Slutligen medför själva skolmarknaden som sådan ett behov av marknadsföring, öppna hus, mässor och andra sätt att sälja in den egna skolan som överlägsen andra i närområdet.

”Inte orimligt”

Det är inte orimligt att lärare har ansvar för mer än bara undervisningen i klassrummet. Men konsekvenserna av att läraryrket och skolans uppdrag varit så oreglerade, i kombination med ekonomiska krav från skolans huvudmän, har blivit att lärare får utföra arbetsuppgifter som de varken är utbildade eller kvalificerade för. Samtidigt får de inte tillräckligt med tid för det som faktiskt är deras kärnuppdrag.

Och det här är ett problem som funnits under många år, utan att skolans huvudmän varit särskilt bekymrade över det.

Striden om lärarnas tid och arbetsuppgifter har bara börjat – mer behöver göras.

Andreas Williamsson, lärare

LÄS ÄVEN:

Facket sågar C:s ”paus” med regleringen av lärarnas tid