Replik: ”Vi vet hur man skapar effektiv inlärning”
Axel Ekström om kognitionsvetenskapen: ”Finns ingen motsättning”
Debatt
”När undervisningen är vetenskapligt förankrad behövs ingen avvägning mellan kunskapssyn, applicering, och fakta”.
Axel Ekström svarar på Margareta Häggströms varningar, när debatten om kognitionsvetenskap i skolan går vidare.
Margaretha Häggström skriver att kognitionsvetenskapen har blivit skoldebattens nya honnörsord. Hon vill föra samtalet till vad hon upplever vara skilda kunskapssyner inom kognitionsämnet, som hon menar kan mynna ut i olika pedagogiska rekommendationer.
Det är förstås glädjande att allt fler tillkännager kognitionsforskningens bidrag och potential för skolväsendet. Däremot är Häggströms varningar obefogade.
”Suddar ut gränser”
I sin debattartikel hänvisar hon till teoretiska distinktioner mellan olika kognitionsvetenskapliga forskningstraditioner. Hon ställer ”effektiv informationshantering” mot att ”utveckla sätt att uppfatta, förstå och handla i världen”. Här suddar Häggström dock ut gränser som i verkligheten är påfallande tydliga.
Debatter om kunskapssyn är nämligen ett mindre problem för ämnen som bygger på empiri. Där är det data som får dra det tunga lasset. Mycket riktigt är kognitionsforskningen också rörande överens där det räknas.
Data drar det tunga lasset
Forskningen på kognitiv belastning, arbetsminnets begränsningar och explicita instruktioner utgör inte bara en kall och närsynt informationsbearbetningsmodell. Den beskriver grundläggande förutsättningar för effektiv inlärning.
De estetiska ämnen som Häggström lyfter fram som ”särskilt intressanta” undantag drar i själva verket lika mycket nytta av dessa principer. Det är först när grundläggande färdigheter finns på plats, som mer kreativt utforskande kan äga rum.
Precis som bland alla levande forskningsfält finns inom kognitionsvetenskapen aktiva debatter om hur föremålet för vårt arbete – det vill säga själva tänkandet – bäst ska förstås. Men de konflikter som Häggström varnar för färgar helt enkelt inte av sig på hur kognitionsvetenskapen appliceras i Sverige idag.
”Inte ideologiskt”
När forskare vid Lunds universitet i rapporten ”En F-3-lärarutbildning på vetenskaplig grund för bättre tidig läs- och skrivutveckling” ställer sig bakom värdet i Phonics (det vill säga systematisk språkljudsinlärning), är det inte ett ideologiskt beslut. Det finns helt enkelt ingen seriös motsättning bland forskare.
Ingen ifrågasätter heller att explicita instruktioner och välstrukturerad övning minskar onödig kognitiv belastning för elever som ännu inte bemästrat ett område. Det är bara vad data visar.
”Välkomnar samtal”
Vi som forskar och undervisar i kognitionsvetenskap välkomnar förstås samtal om ämnets syfte, nytta, och innehåll. Vi upplever dock varken någon motsättning mellan inriktningar eller – som Häggström – någon oro över “vilken kognitionsvetenskap vi väljer att lyssna till”.
Vi vet hur man bäst skapar förutsättningar för effektiv inlärning, eftersom vi har svaren i hand. När undervisningen är vetenskapligt förankrad behövs ingen avvägning mellan kunskapssyn, applicering, och fakta.
Axel Ekström, tillträdande universitetslektor i kognitionsvetenskap med inriktning lingvistik, Umeå universitet
LÄS ÄVEN:
