”Hur många elever har vi råd att förlora?”

Varje vår lämnar tusentals elever den svenska grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program. Bakom statistiken finns unga människor vars möjligheter till vidare studier och framtida arbetsliv begränsas redan innan de fyllt sexton år.

För att bli behörig till gymnasiet krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt ytterligare godkända ämnen. När elever inte når målen i dessa kärnämnen stängs dörren till många utbildningsvägar redan från början.

Det borde vara en av Sveriges viktigaste utbildningspolitiska frågor!

Letar snabba syndabockar

Samtidigt är debatten ofta förenklad. När resultaten sjunker letar vi efter snabba förklaringar eller syndabockar. Ofta riktas blickarna mot lärarna.

Men verkligheten är betydligt mer komplex än så.

Dagens lärare arbetar i en skola som förändrats kraftigt under de senaste decennierna. Klassrummen rymmer elever med mycket olika förutsättningar, erfarenheter och språkbakgrunder. Många elever ska samtidigt utveckla sina kunskaper i skolans ämnen och lära sig det svenska språket. Andra har omfattande stödbehov eller en skolbakgrund som präglats av frånvaro och avbrott.

Det märks i klassrummen

Samtidigt ser vi förändringar i samhället som påverkar elevernas lärande långt innan de kommer till skolan.

Läsningen minskar. Färre barn och ungdomar läser böcker regelbundet på fritiden. Skärmar konkurrerar om uppmärksamheten från morgon till kväll. Korta texter, filmer och snabba informationsflöden ersätter ofta den fördjupade läsningen.

Konsekvenserna märks i klassrummen.

Lärare möter elever med ett begränsat ordförråd, svårigheter att läsa längre texter och bristande läsförståelse. När läsningen brister påverkas inte bara svenskämnet utan samtliga skolämnen. Det blir svårare att förstå instruktioner, analysera texter, lösa matematiska problem och ta till sig ny kunskap.

Liknande med matematiken

Matematiken står inför liknande utmaningar. Många elever saknar grundläggande taluppfattning och automatiserade räknefärdigheter. När dessa kunskaper inte befästs tidigt växer kunskapsluckorna för varje år. Det som börjar som små svårigheter i de lägre årskurserna riskerar att utvecklas till stora hinder längre fram.

Trots detta fortsätter vi ofta att behandla symptomen i stället för orsakerna.

Vi behöver våga ställa några grundläggande frågor.

• Har svenska och matematik den prioritet de förtjänar?
• Får elever tillräckligt med tid för läsning varje dag?
• Upptäcker vi matematiksvårigheter tillräckligt tidigt?
• Har skolor med stora utmaningar de resurser som krävs för att ge eleverna likvärdiga möjligheter?
• Och har lärarna rimliga förutsättningar att fokusera på sitt viktigaste uppdrag – undervisningen?

Forskningens lösningar

Det finns inga enkla lösningar. Men det finns några saker som forskningen är tydlig med.

• Tidiga insatser spelar stor roll.
• Systematisk lästräning ger resultat.
• God undervisning i språk och begrepp gynnar lärandet i alla ämnen.
• Grundläggande matematiska färdigheter måste byggas steg för steg och befästas över tid.

Framför allt behöver vi förstå att skolan inte ensam kan bära ansvaret för utvecklingen. Kunskap skapas i samspelet mellan elever, vårdnadshavare, skola, huvudmän och samhället i stort.

När elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är det inte bara ett misslyckande för individen. Det är en förlust för hela samhället.

Uthålligt arbete

Därför behöver vi flytta fokus från skuld till ansvar. Vi behöver skapa långsiktiga förutsättningar för att fler elever ska lyckas i svenska, engelska och matematik. Inte genom fler tillfälliga projekt eller snabba reformer, utan genom ett uthålligt arbete där kunskap åter får stå i centrum.

Frågan är inte om vi har råd att investera i elevernas kunskaper.

Frågan är hur många elever vi har råd att förlora!

Sofia Theodoridou, grundskollärare i F–6

LÄS MER:

Sandström: Tydliga delmål kan få igång elevernas läsning