Studenterna till regeringen: Extra tid till nya lärare
Sveriges Lärarstudenter och Emma Arvidsson vill se mer planeringstid för nya lärare.
Debatt
Sveriges riksdag har tagit första steget mot reglerad undervisningstid för lärare.
Men Sveriges Lärarstudenter uppmanar regeringen att snegla mot Norge.
Där får nya lärare extra mycket tid till planering och efterarbete.
”Läraryrket ser olika ut i olika faser av arbetslivet”, skriver ordförande Emma Arvidsson.
I veckan fattade riksdagen beslut om att reglera lärares undervisningstid. Det är ett viktigt beslut för alla lärares förutsättningar att ge barn och elever undervisning av hög kvalitet.
Under lång tid har lärare vittnat om att tiden inte räcker till. Att staten nu tar ett större ansvar för lärarnas arbetsvillkor är därför välkommet. Beslutet bygger på en viktig insikt: undervisning av hög kvalitet kräver tid.
”Förtjänar uppmärksamhet”
Men när regeringen nu ska utforma de förordningar som följer av riksdagens beslut finns det en grupp som förtjänar särskild uppmärksamhet: de nyexaminerade lärarna.
Enligt SCB (2022) lämnar omkring 20 procent av de utbildade lärarna yrket inom fem år efter examen. Var femte lärare väljer alltså att lämna yrket redan i början av sin karriär. I ett skolväsende som sedan länge brottas med lärarbrist är det naturligtvis ett allvarligt problem.
Men när man blickar in i en nyexaminerad lärares vardag är den höga siffran föga förvånande.
Yrkesskicklighet tar tid
De första åren i yrket innebär att undervisning ska byggas upp från grunden samtidigt som den ska genomföras. Planeringar ska göras, material tas fram, relationer byggas och betyg sättas. Samtidigt ska den nya läraren orientera sig i skolans organisation och hantera de många delar som tillsammans utgör en lärares vardag.
Det är därför inte heller särskilt förvånande att Sveriges Lärares rapport ”Brinna, brann, utbränd” visar att utmattning är vanligare bland lärare i början av yrkeslivet.
”Viktig grund”
Lärarutbildningen ger en viktig grund. Men när examen väl är avklarad börjar något annat. Den teoretiska kunskapen ska omsättas i praktik och de många delar som behandlats var för sig under utbildningen ska plötsligt vägas samman i vardagen. Det är denna övergång som ofta beskrivs som en praxischock. Även om utbildningen förbereder för yrket kan den inte fullt ut återskapa den komplexitet som möter den nyexaminerade läraren. Det som tidigare behandlats var för sig ska nu hanteras samtidigt, självständigt och i skarpt läge.
Att utveckla den trygghet och yrkesskicklighet som yrket kräver tar tid. Därför blir frågan om undervisningstid väldigt viktig.
”Freda lärares uppdrag”
Regleringen av undervisningstid handlar ytterst om att freda lärares kärnuppdrag. Tid att planera undervisningen, följa upp elevernas lärande och utveckla sin yrkesskicklighet. För den som är ny i yrket är behovet av den tiden som störst.
Om syftet med reformen är att göra läraryrket mer hållbart måste förordningen också ta hänsyn till var i yrkeslivet läraren befinner sig.
Det vore inte något nytt grepp. I Norge ges nyexaminerade lärare 6 procents reducerad undervisningstid under sitt första yrkesår. Det visar att det går att utforma arbetstiden med hänsyn till olika faser i läraryrket.
”Olika faser”
Utgångspunkten är enkel: läraryrket ser olika ut i olika faser av arbetslivet. Den som är ny behöver tid att bygga upp sin undervisning och utveckla sin yrkesskicklighet. Därför bör de första åren i läraryrket ges särskild hänsyn när regeringen nu utformar förordningen.
Det handlar om att ge nyexaminerade lärare rättvisa förutsättningar att bli skickliga lärare. För eleverna har rätt till en undervisning av hög kvalitet även när läraren står i klassrummet för första gången.
Emma Arvidsson, ordförande Sveriges Lärarstudenter
LÄS ÄVEN:
Nytt larm: Dubbelt så många lärare sjuka av jobbet
