”Hur ska alla reformer fungera i klassrummet?”
Janna Milestad undrar hur reformerna av skolan fungerar utan behöriga lärare.
Debatt Det råder brist på behöriga lärare. Janna Milestad frågar sig hur alla regeringens reformer kommer att falla ut i klassrummet.
Jag är lärare och tror på förändring. Flera av de reformer som nu genomförs eller diskuteras tycker jag är positiva. Mer tid för planering, tidigare stöd och större fokus på kunskap är i grunden bra.
Men jag saknar en fråga:
Hur ska allt detta fungera i verkligheten – när det redan råder brist på behöriga lärare?
”Konsekvenserna märks”
För skolan är ett system. Det går inte att förändra en del utan att konsekvenserna märks någon annanstans.
Skolverkets prognos visar fortsatt brist på behöriga lärare, framför allt på högstadiet. Bristen är särskilt stor inom matematik och naturvetenskapliga ämnen.
Om mer tid ska avsättas för planering och uppföljning behöver vi ställa frågan: Vem ska undervisa när läraren inte gör det?
Finns det tillräckligt många behöriga lärare? Eller blir konsekvensen större elevgrupper, fler obehöriga lärare eller att befintliga lärare får undervisa ännu bredare?
Finns det tillräckligt många behöriga lärare?
Jag har själv fått höra att det är svårt att renodla min undervisning mot matematik eftersom skolan behöver lärare i NO. Jag förstår problemet. Men vi kan inte långsiktigt lösa lärarbristen genom att använda befintliga lärare allt bredare.
Samtidigt ska elever få mer stöd. Vi ska upptäcka svårigheter tidigare, göra anpassningar, arbeta med NPF och skapa studiero. Men stöd kräver tid, kompetens och personal.
”Högre löner”
Om vi vill få fler att utbilda sig till lärare måste vi göra yrket attraktivt – och få dem som redan är lärare att vilja stanna.
Högre löner. Lägre arbetsbelastning. En löneutveckling som gör det lönsamt att stanna.
En erfaren lärare kan ibland behöva byta arbetsgivare för bättre löneutveckling. Det är bakvänt. Vi behöver behålla skickliga lärare – inte göra arbetsgivarbyte till den bästa karriärstrategin.
Men attraktivitet handlar också om tillit.
Vi lärare förväntas vara professionella i mötet med elever, kollegor, rektor och vårdnadshavare. Vi ska lyssna, samarbeta och ta ansvar för våra pedagogiska beslut. Men professionalitet måste gå åt båda håll.
”Behöver respekteras”
Jag skulle aldrig lämna in bilen på en verkstad och tala om för bilmekanikern hur motorn ska repareras. Jag kan ställa frågor och framföra önskemål, men utgår från att den utbildade yrkespersonen kan sitt arbete.
Lärarens pedagogiska kompetens behöver respekteras. Vårdnadshavare ska självklart kunna ställa frågor och framföra synpunkter, men undervisning och pedagogiska bedömningar kan inte bli en ständig förhandling.
Om vi vill att läraryrket ska vara en profession måste vi också visa att vi litar på professionen.
Så min fråga till beslutsfattarna är: Vem räknar på helheten?
Påverkar arbetsdagen
Inte bara vad reformerna kostar – utan hur de påverkar lärarens arbetsdag. Hur många lärare behövs? Hur stora blir elevgrupperna? Finns behörigheten i rätt ämnen? Vem ska ge stödet? Vad ska lärarna sluta göra för att få mer tid till planering?
Jag tror på svensk skola. Jag tror på förändring. Men vi måste sluta släcka en brand i taget. Se skolan som ett system. Börja med lärarna. Räkna sedan på resten.
Janna Milestad, lärare, Falun
LÄS ÄVEN:
