”Vem påverkar våra gymnasieelever?"

Utöver traditionell informationsförmedling från medier och offentliga aktörer förekommer i dag även ett tilltagande inslag av otillbörlig informationspåverkan – som är en samlingsbeteckning för avsiktliga försök att påverka individers uppfattningar, attityder och beteenden genom att manipulera eller förvränga information.

Det är inte fråga om vanlig opinionsbildning, som är en naturlig och välkommen del av en öppen demokrati, utan om påverkan som sker med dolda avsikter och ofta genom vilseledande eller falsk information.

Utvecklar elevernas förmåga

Lärare som har kunskap om hur manipulation och vilseledande budskap fungerar, kan bättre utveckla elevers källkritiska förmåga. Genom utbildning får lärare verktyg att identifiera och bemöta påverkansförsök i undervisningen, vilket bidrar till en mer medveten och kritiskt tänkande generation, vilket i förlängningen stärker demokratin och samhällets psykologiska försvar. 

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), som identifierar, analyserar och lämnar stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan som riktas mot Sverige eller svenska intressen från främmande makt, och Gymnasieförvaltningen i Karlstads Kommun har därför genomfört ett gemensamt projekt.

Vem ska jag tro på?

I november träffade vi MPF under två halvdagar med föreläsningar och case. Vi fick en hemuppgift: att planera en konkret aktivitet inom våra respektive områden utifrån den information vi tagit del av.

På Sundsta-Älvkullegymnasiet realiserades detta genom att vi konstruerade och genomförde en lektionssekvens med metoden FDU, frågedriven undervisning – en ämnesdidaktisk modell som syftar till att öka relevansen och förståelsen i SO-ämnena.

Vi utgick från den angelägna frågan ”Vem ska jag tro på?” och introducerade arbetsområdet med en metodgenomgång och några videoklipp. För att nå ett svar på den angelägna frågan arbetade eleverna med fyra stödfrågor: ”Vad är konspirationsteorier?”, ”Är det farligt?”, ”Hur funkar det?” och ”Hur kan vi skydda oss och samhället?”.

”Skadligt på flera nivåer”

Stödfrågorna var sekvenserade för att ta eleverna från något de möter tämligen oreflekterat, till medvetenhet om att det kan vara skadligt på flera nivåer, och slutligen till enkla metoder för att skydda sig själva och andra.

Eleverna besvarade frågorna i grupp utifrån tillhandahållna källor, en lektion per fråga. De tog anteckningar som vi gick igenom, kortfattat, efter varje lektion, Anteckningarna fick de sedan använda i en individuell summativ uppgift.

FDU innebär ett elevaktivt arbetssätt, vilket är både en styrka och en svaghet – det kräver motivation. Ingången med konspirationsteorier visade sig dock lyckad och fångade elevernas intresse väl.

Lektionssekvensen med tillhörande tips på källor planerar vi att göra tillgänglig i samarbete med MPF. 

Tobias Härnvi, förstelärare i historia och samhällskunskap, Karlstad

Johan Öster oberg, fil dr i psykologi, Myndigheten för psykologiskt försvar

LÄS ÄVEN:

Larmrapport: Utländskt ägande av friskolor en svensk säkerhetsrisk