Flickor mår allt sämre – och skolresultaten sjunker

LÄS ÄVEN Nästan hälften av eleverna med npf missar gymnasiet

Psykiska problem bland högstadieflickor har blivit tre gånger vanligare på 17 år, visar en ny studie från Lunds universitet. Samtidigt har flickors skolresultat försämrats, enligt en ny rapport från Skolverket, som pekar på stress och försämrat mående som möjliga delar av förklaringen till att pojkar i årets betygsstatistik för första gången utgör en högre andel gymnasiebehöriga än flickor.

Omkring var tionde högstadieflicka låg över gränsen för kliniskt relevanta psykiska problem när forskare vid Lunds universitet undersökte elever 2007 och 2008.

När undersökningen upprepades 17 år senare var det omkring var tredje.

Andelen flickor med både upprepad självskada och andra kliniskt relevanta psykiska problem ökade från 6,6 till 21 procent.

Resultaten kommer från forskningsprojektet Självkänsla och Livssituation vid Lunds universitet. Forskarna har undersökt elever i samma svenska kommun vid två olika tidsperioder, 2007–2008 och 2024–2025. Eleverna gick i årskurs 7 eller 8 vid den första mätningen och följdes upp ett år senare. Svarsfrekvensen var omkring 90 procent i den äldre gruppen och omkring 80 procent i den nya.

Samma validerade frågeinstrument användes vid båda tillfällena. För psykisk ohälsa användes SDQ, Strengths and Difficulties Questionnaire, där forskarna bland annat mäter emotionella symtom, hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem, beteendeproblem och problem i relationen till jämnåriga.

Bland flickorna ökade andelen över gränsen för kliniskt relevanta psykiska problem från 10,3 respektive 9,2 procent vid de två mätningarna 2007 och 2008 till 33,4 respektive 29,5 procent 2024 och 2025.

Även bland pojkarna steg den genomsnittliga nivån av psykiska problem, men ökningen var betydligt mindre. Andelen över den kliniska gränsen steg från 6,3 respektive 8,8 procent till 16,7 respektive 14,9 procent. När forskarna justerade för bland annat förändringar i elevgruppernas bakgrund var ökningen av andelen pojkar över gränsvärdet endast på gränsen till statistiskt signifikant.

Allvarligare självskadeproblem

Studien ger också en mer detaljerad bild av självskadebeteende bland flickor.

Andelen flickor som någon gång hade skadat sig själv ökade inte statistiskt signifikant. Däremot ökade upprepat självskadebeteende, och bland de flickor som självskadade hade problemens omfattning ökat.

Tydligast blir förändringen när självskadebeteende och övrig psykisk ohälsa studeras tillsammans. Andelen flickor som både hade upprepat självskadebeteende och låg över gränsen för andra kliniskt relevanta psykiska problem ökade från 6,6 till 21 procent.

Bland pojkar syntes ingen motsvarande ökning.

De senaste åren har skillnaden krympt kraftigt, framför allt därför att flickornas resultat har försämrats.

Ett liknande mönster finns för ätstörningsrelaterade problem hos flickor. Andelen med högriskproblematik i kombination med andra psykiska problem tredubblades, från 2,7 till 8,7 procent. Däremot ökade inte högriskproblematik utan samtidig psykisk ohälsa. Studien kan inte göra samma jämförelse för pojkar eftersom det använda mätinstrumentet inte är validerat för pojkar och bland annat inte fångar muskularitetsorienterade uttryck för ätstörningsproblematik.

– Upprepat självskadebeteende och ätstörningsrelaterade problem har alltså inte ökat i allmänhet utan enbart bland flickor som också har andra psykiska problem, säger Daiva Daukantaitė, docent i psykologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna tolkar resultaten som stöd för att åtminstone en del av ökningen av självrapporterad psykisk ohälsa bland flickor handlar om en reell ökning av allvarligare problem, och inte enbart om att unga i dag lättare identifierar och rapporterar psykiska besvär. Samtidigt skriver de uttryckligen att resultaten inte helt kan utesluta en sådan så kallad prevalensinflation.

Samtidigt sjunker flickornas skolresultat

Lundstudien undersöker inte elevernas skolresultat. Men den publiceras samtidigt som en annan långsiktig förändring bland flickor blivit allt tydligare i den nationella skolstatistiken.

Flickor har länge haft bättre skolresultat än pojkar. De senaste åren har skillnaden krympt kraftigt, framför allt därför att flickornas resultat har försämrats.

Skolverket slog 2025 fast att könsskillnaden i årskurs 9 inte hade varit så liten sedan den nuvarande betygsskalan infördes. Flickors genomsnittliga meritvärde hade minskat jämfört med tio år tidigare samtidigt som pojkarnas hade ökat. Nedgången bland flickorna var särskilt stor i matematik, där pojkar hade fått högre betyg än flickor.

För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Det är främst flickor med svensk bakgrund som stått för försämringen. Skolverket konstaterade redan i statistiken för 2025 att pojkar med svensk bakgrund för första gången hade högre gymnasiebehörighet än flickor med svensk bakgrund.

Myndigheten har också pekat på flera faktorer som kan hänga samman med utvecklingen. Flickor uppger i högre grad skolrelaterad stress, trivs sämre i skolan och upplever mindre studiero. Skolverket har dessutom uppmärksammat könsskillnader i tillgången till särskilt stöd.

I lägesbedömningen för 2026 skriver myndigheten att flickornas försämrade resultat bland annat kan kopplas till ökad stress och försämrat mående, liksom ökad användning av sociala medier. Skolverket konstaterar också att stress och psykisk ohälsa ökar särskilt bland unga flickor och att elevhälsan inte har likvärdiga förutsättningar att möta problemen.

Skolverket betonar samtidigt att det inte finns någon enskild förklaring till flickornas resultatutveckling. Sambandet mellan mående och skolresultat kan dessutom gå i flera riktningar. Skolrelaterad stress kan påverka hälsa och resultat, samtidigt som svårigheter i skolan kan skapa stress.

Nu har könsgapet försvunnit

Den nya betygsstatistiken för eleverna som lämnade årskurs 9 våren 2026 innebär ytterligare ett steg i utvecklingen.

För första gången är en större andel pojkar än flickor behöriga till gymnasieskolans nationella program, enligt Skolverket. 83,6 procent av pojkarna är behöriga, jämfört med 83,4 procent av flickorna. Skillnaden är liten, men för bara nio år sedan var den drygt sju procentenheter åt andra hållet: våren 2017 var 86,4 procent av flickorna och 79,2 procent av pojkarna behöriga.

Totalt är 83,5 procent av eleverna som lämnade årskurs 9 våren 2026 behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, en minskning från 84,1 procent året före. Det innebär att 16,5 procent saknar behörighet.

Matematik fortsätter att spela en central roll för behörigheten. Enligt den nya statistiken minskade andelen elever med godkänt betyg i matematik med 1,1 procentenheter, medan andelen med godkänt ökade i 12 av de 17 obligatoriska ämnena.

Lundstudien kan inte förklara förändringen i de nationella skolresultaten. Den omfattar elever från en enda kommun, och forskarna har inte undersökt sambandet mellan deltagarnas psykiska hälsa och deras betyg.

Men resultaten förstärker bilden av en förändrad situation för flickor i högstadieåldern. På 17 år har andelen flickor med kliniskt relevanta psykiska problem i Lundstudien tredubblats. Under senare år har samtidigt det gamla försprånget i skolresultat krympt – och i den senaste statistiken har könsskillnaden i gymnasiebehörighet för första gången vänt.

LÄS ÄVEN

”Så arbetar vi med psykisk ohälsa”

Diskrimineringsdom en seger för eleven – och för det specialpedagogiska perspektivet

Forskarna: Lärare behöver utveckla förmågan att förstå npf