![](/contentassets/9d6faef869344ddfadcc3af58c8f6dc1/foi-grafik.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Ekonomisk brottslighet, effektiviseringsjakt, kontroll över utvandrade medborgare (diaspora) och ideologiskt riktad undervisning är fyra riskscenarier enligt FOI.
Maria Refors Legge är jurist på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och en av författarna bakom rapporten om riskerna med utländskt ägande i svenska skolor. Foto: Samuel Unéus
Friskolor
Det svenska friskolesystemet innebär allvarliga säkerhetsrisker för svensk demokrati. Det är slutsatsen i en rapport om utländskt ägande i svenska skolor.
– Det låter som en spionroman, men antagonistiska aktörer arbetar för att försvaga samhället, säger juristen Maria Refors Legge på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
På förra regeringens uppdrag har Maria Refors Legge och flera kollegor på FOI studerat riskerna med utländskt ägande i svenska skolor. Rapporten ”Utländska investeringar och ägande i svensk grund- och gymnasieskola” visar på flera allvarliga brister.
Maria Refors Legge är doktor i skoljuridik och har sett över både lagstiftning och forskning.
– Det stora problemet i svensk skola och sjukvård är inte risken för utländska aktörer i sig – utan att både svenska och utländska antagonistiska aktörer kan använda det flexibla och öppna systemet att det inget hindrar att kinesiska staten äger ett svenskt skolföretag helt eller delvis, säger Maria Refors Legge, en av författarna.
Med antagonistiska aktörer menar hon politiska, religiösa eller extremistiska organisationer, eller främmande makt som till exempel Kina eller Ryssland.
Exakt hur det utländska ägandet av svenska skolor ser ut är svårt att kartlägga.
Det finns flera säkerhetsluckor i det svenska systemet.
– Skolpengen inte är öronmärkt utan du får använda den till annat än utbildning. Och det innebär att en aktör kan finansiera sin antagonistiska verksamhet med skolpengen, säger Refors Legge.
Ekonomisk brottslighet, effektiviseringsjakt, kontroll över utvandrade medborgare (diaspora) och ideologiskt riktad undervisning är fyra riskscenarier enligt FOI.
Det innebär också en risk för att utbildningen, till exempel demokratiuppdraget, läggs i händerna på aktörer som är särskilt intresserade – eller har helt andra planer.
– En geopolitisk aktör kan dölja sin inblandning och arbeta över tid med att underminera den svenska demokratin genom skolan. Det låter som en spionroman, men antagonistiska aktörer arbetar för att försvaga samhället. Har du de ambitionerna kan du köpa eller starta en svensk friskola och du skulle kunna påverka undervisningen, vinkla undervisningen. Det behöver inte ens vara ett brott mot svenska skollagen, du kan välja vad du vill undervisa om. Du kan påverka ungas uppfattning om vad demokrati är, säger Maria Refors Legge.
Hur stora är riskerna?
– Vi har inte tittat på procent. Vi vet att redan har hänt. Det är nog vad vi kan säga med rapporten, eftersom det är svårt att säga vem som står bakom en viss skola till att börja med. Och det är en säkerhetsrisk i sig. Systemet är öppet för antagonistiskt utnyttjande och det är slutsatsen, säger hon.
Skolinspektionen har i uppgift att både ägar- och ledningspröva dem som vill starta eller köpa en friskola, samt att kontrollera kvaliteten. Men möjligheterna är begränsade, enligt rapporten.
– Skolinspektionen stänger skolor som inte uppfyller kraven. Men det finns forskning som visar att tillsyn inte är effektiv. Skolinspektionen har varken verktyg eller kompetens utan är beroende av Säpo, säger Maria Refors Legge.
Hon identifierar också svenska myndigheters möjlighet att granska utländska handlingar som ett problem.
– Utanför Sveriges gränser är det svårt att kräva in information. Och det gäller aktiebolag som regleras av aktiebolagslagen, EU-rätt och internationell rätt. Men det kan också vara stiftelser eller föreningar och där är det ännu svårare att göra en bedömning om vem eller vad som äger en skola, säger hon.
Dessutom kan en stängning av en skola med olämplig ägare dra ut på tiden.
– Vår tillit till systemet är en säkerhetsbrist. Även om Skolinspektionen gör ett bra jobb så kan en dålig aktör ha hållit på i år innan inspektionen upptäcker något. Mycket bygger på att barn berättar om den utbildning de får och det kräver att barn upplever att deras fri- och rättigheter blir inskränkta. Och sen ska de våga, säger hon.
Vad skulle krävas för att täta luckorna?
– Vi har inte tittat på vad man kan göra, det är en politisk fråga. Vi har presenterat riskerna och lagstiftaren får dra slutsatser, säger Maria Refors Legge.
Länder som satsat på skolor utomlands:
Källa: FOI:s rapport ”Utländska investeringar och ägande i svensk grund- och gymnasieskola”.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.