Anna Olskog på plats under Järvaveckan.
Till startsidan
Det krävs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, menar Anna Olskog.
Segregation
Nya siffror från Sveriges Lärare visar att åtskilliga tusentals elever inte ges de förutsättningar som de har rätt till för att klara skolans mål.
– Systemet är riggat så att vissa inte ska nå framgång, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
Skolsegregationen ökar i områden där elever delats upp utifrån socioekonomisk bakgrund.
I en ny undersökning från Sveriges Lärare där lärare fått svara på vilka förutsättningar de har att tillgodose elevernas behov i undervisningen framträder en mörk bild.
Nio av tio lärare svarar att det är mycket svårt för elever från socioekonomiskt svaga hem att tillgodogöra sig undervisningen.
Fyra av tio anser att det är ett stort problem. För lärare med elever från socioekonomiskt starka hem är det två av tio som tycker att det är ett problem av samma dignitet.
– Det är ett svek mot eleverna. 50 000 elever lämnas varje år utan den hjälp och det stöd som de har laglig rätt till. Det är ett misslyckande för såväl regeringen som den svenska skolpolitiken men också för hela Sverige. När samhället sviker eleverna är det lärarna som får betala med orimlig arbetsbelastning och sin egen hälsa, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
Skillnaderna mellan områdenas möjlighet att ta hand om sina elever kommer att bli kostsam, menar Anna Olskog.
– Grundproblemet är att skolor i utsatta områden där de boende har svag socioekonomisk bakgrund har för dåliga förutsättningar. De som växer upp där känner sig bortprioriterade och kostnaden för varje elev som inte tillåts lyckas kommer att bli hög, både för individen och för samhället. Det krävs systemförändringar i finansiering och skolval så att erfarna, skickliga lärare söker sig dit.
I dagarna sjunger elever över hela landet att den ljusnande framtiden är deras. Men det stämmer inte för väldigt många, enligt Anna Olskog.
– När 17 000 elever hoppar av gymnasiet varje år är det ett bevis för att det inte fungerar. Skolan är ingen fabrik. Barn har olika förutsättningar att klara sin skolgång. Skolan har ett uppdrag och ett ansvar att kompensera så att elever med sämre förutsättningar kan nå målen för utbildningen.
Och det krävs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, menar Anna Olskog.
– Lösningarna finns redan, det är viljan som saknas. Det behöver göras generella satsningar på skolan i form av ökade möjligheter till undervisning i halvklass och mindre grupper och att de elever som har behov av särskilt stöd ska få det. I dag är systemet riggat så att vissa inte ska nå framgång.
Anna Olskog på plats under Järvaveckan.
Anna Olskog har egen erfarenhet som lärare och har sett problemen på nära håll.
– Jag är lärare sedan 30 år och vet att det är skillnad på att ha 18 elever och på att ha 27 i en klass. Lärarna måste få ägna sig åt sitt kärnuppdrag. Därför måste ramfaktorer som undervisningstid, tid för både planering samt för- och efterarbete, minimibemanning, lärartäthet och klass- och elevgruppsstorlekar regleras.
Sveriges Lärare kräver mer än pengar.
– Men det räcker aldrig att bara lägga mer pengar på de utsatta skolorna eller locka med mer lön. Det krävs ett helhetsgrepp där man rekryterar lärarlag med olika kompetenser, säkrar upp elevhälsan och har goda kontakter med BUP, polis och föreningsliv.
Enligt Sveriges Lärare finns det en tydlig koppling mellan vinstdrivande skolor och elever som inte ges rätt förutsättningar.
– Marknadsskolans ”kundtänk” driver på segregationen. Vi tycker att staten bör ta ansvaret för skolornas finansiering så att man kan rikta resurserna dit de bäst behövs. När elever med starkare hemförhållanden exempelvis väljer bort vissa skolor så tar de med sig skolpengen men kostnaderna att driva skolan försvinner inte.
LÄS MER:
Klassresan – så orättvis är den svenska skolan
Grafik: Så olikvärdig är den svenska skolan
Lärare i toppen på listan över arbetssjukdomar
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Arbetsmiljö Ledigheten räcker inte till återhämtning: ”Stressen finns kvar.”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD