
Anne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärare i Borås.
285 000 elever har inte fått godkänt betyg i alla ämnen – det är betydligt fler människor än vad det bor i Sveriges fjärde största stad Uppsala.
Granskning
Trots återkommande politiska tal och löften om en kompensatorisk och likvärdig skola är det mycket stora skillnader mellan skolor, stadsdelar och kommuner när det gäller andelen elever som inte uppnår gymnasiebehörighet.
Detsamma gäller andelen behöriga lärare, visar Vi Lärares resa genom det olikvärdiga Skolsverige.
I dagarna går fler än 100 000 ungdomar ut årskurs nio. Ungefär en fjärdedel väntas lämna grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen, varav merparten inte kommer att vara behöriga att studera vidare på något av gymnasiets nationella program.
Trots betygsinflationen är det nästan 175 000 nior som under de senaste tio åren inte klarat gymnasiebehörigheten. Det är fler människor än vad det bor i de flesta av Sveriges största städer, till exempel Örebro, Helsingborg och Umeå.
I vintras presenterade regeringens utredare Magnus Henrekson ett förslag till ett nytt betygssystem som – om det blir verklighet – väntas öka andelen ungdomar som blir behöriga att studera på gymnasiet.
Men även med ett mer förlåtande betygssystem kommer elever lämna grundskolan utan grundläggande färdigheter i flera ämnen.
Enligt skollagen har alla barn i Sverige rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska dessutom agera kompensatoriskt, ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar. Det ska inte spela någon roll var i landet en elev går i skolan.
Verkligheten talar ett annat språk. Inte minst Skolverkets statistik visar med brutal tydlighet hur andelen elever som inte klarar grundskolan skiljer sig åt mellan skolor, stadsdelar och kommuner i Sverige.
Detsamma gäller lärarbehörigheten. Nyligen konstaterade Riksrevisionen i en kritisk rapport att undantagen från kravet på lärarlegitimation har gjort att andelen legitimerade lärare är låg inom vissa skolverksamheter vilket påverkar måluppfyllelsen.
Vi Lärares ”resa” genom Sverige ger några tydliga exempel (se Sverigekartan i grafiken här nedan). Det finns många fler.
Under de senaste åren har det kommit en mängd rapporter och undersökningar som visar hur skillnaderna dessutom ökar och hur det svenska skolsystemet blir allt mindre likvärdigt.
Sambandet mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras skolresultat är starkt. I fjol blev till exempel drygt 91 procent av de elever som gick ut årskurs nio och som har föräldrar med eftergymnasial utbildning gymnasiebehöriga. Bland övriga nior var andelen 73 procent.
Ökade resultatskillnader mellan skolor, mätt som elevernas provresultat och betyg, förklaras främst av ökad skolsegregation som i sin tur anses bero på ökad bostadssegregation, det fria skolvalet – egentligen önskemål – i kombination med ett växande antal friskolor.
Även förändrad elevsammansättning till följd av en ökad andel utlandsfödda har betydelse.
– Rekryteringen till skolor speglar den ökande ojämlikhet som finns i samhället i stort. Utbildningssystemet kan utjämna skillnader mellan människor, men även förstärka dem, säger Håkan Forsberg, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.
Kommunala skolor med svaga elevförutsättningar har ofta högre personaltäthet jämfört med skolor med en starkare elevsammansättning.
– Det finns en kompensatorisk resursfördelning i svensk skola i form av kvantitet, men inte i när det gäller lärarkvalitet mätt i lärarnas erfarenhet och utbildningsbakgrund, säger professor Björn Öckert vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Det är ofta i stället tvärtom; en större andel legitimerade och behöriga lärare på skolor i socialt starkare områden än i svagare.
– Förutom att skillnaderna i skolresultat har ökat mellan skolor i samma kommun och mellan kommuner, är det också tydligt att de har ökat mellan stad och land.
I våras var 57 procent av grundskollärarna i Hagfors behöriga, enligt Skolverkets statistik.
– Som en glesbygdskommun har vi rent allmänt svårt att locka hit personal. Löneläget gör det inte lättare. Vi har haft behöriga sökande till lärartjänster, men det har spruckit på lönen, berättar Bibbi Engesäth som är huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Hagfors.
Budgeten skulle inte gå ihop med full behörighet.
Anne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärare i Borås, efterlyser tydliga kompetensförsörjningsplaner som tar hänsyn till såväl skolresultat och behörighet som den bristande likvärdigheten.
– Det gäller Borås kommun, men även i Sverige som helhet. Planerna ska ange vad som behövs för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning med behöriga och legitimerade lärare, inte minst när det gäller skolor i socialt utsatta områden. Det handlar om bättre lön och andra ekonomiska förutsättningar, men även om arbetsvillkoren i övrigt.
– Ett stort problem, åtminstone här i Borås, är att kommunen inte budgeterar som om alla som arbetar som lärare i skolan är legitimerade och behöriga. Med full behörighet skulle budgeten inte gå ihop.
Anne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärare i Borås.
I många städer är det geografiska avståndet mellan till synes liknande grundskolor kort, kanske bara någon eller några kilometer. Det socioekonomiska och kulturella kan vara desto längre.
– Det fria skolvalet som var tänkt som ett val mellan olika pedagogiska alternativ, att man som förälder skulle kunna välja den pedagogik som passar ens barn bäst, har i stor utsträckning blivit ett val av klasskompisar, menar Petter Sandgren som är legitimerad gymnasielärare, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet och tidigare styrelseledamot i Stiftelsen Lundsbergs skola.
– Det är en utveckling som är deprimerande ur ett medborgarperspektiv och inte är hållbar i längden.
Vad kan man göra?
– Jag tror att system med skolzoner, som man bland annat har i Finland och Frankrike, skulle kunna ha en positiv effekt, men det är politiskt otänkbart i dagens Sverige. Det är svårt att stänga Pandoras ask när man väl har öppnat den.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.
Debatt ”Liberalerna och Socialdemokraterna måste hantera de osannolika meningsfränderna Sverigedemokraterna och Centerpartiet.”
Debatt ”Anpassningar är ingen abstrakt fråga – det handlar om elevernas chans att lära sig”.
Ledare ”Nu ökar vi trycket på regeringen att införa statliga regleringar.”
Debatt Läraren Markus Åkesson får en klump i magen när hans egna barn ska börja skolan.
Yrkesutbildning Yrkesläraren om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Porträtt Vad döljer sig bakom en till synes helt vanlig lärare på Gotland?
Krönika ”Det heter glädjebetyg av en anledning – alla inblandade blir glada.”
Skolpolitik Socialdemokraternas nya skolpolitik öppnar för regleringar av undervisningstiden.
Arbetsmiljö Efter den fällande domen höjs krav på att Stockholms stad avskedar Engelbrektskolans rektor.
Krönika ”Vi måste på riktigt hjälpa varandra att sätta gränser – vilken annan yrkeskår skulle hålla på så här?”
Krönika ”Lösningen är alldeles komplett gratis!! Magi! Trolleri! Haveri!”
Föräldrakrav Kan straffas med böter eller fängelse i upp till sex månader.
Betyg Sveriges Lärares jurister och experter reder ut.
Hök25 Centerpartiet: ”När regeringen vill ha ändringar i avtalsrörelser får den också betala för detta”.
Arbetsmiljö Läraren efter domen: ”Jag är så lättad, det är så skönt att han blev dömd.”
Arbetsmiljö Rektorn riskerar dryga böter: ”Bevisningen är stark.”
Arbetsmiljö Utredaren: "Olämpliga personer tillåts arbeta nära barn och unga i skolan”.
Betyg Hotfulla mejl, drev på sociala medier och rädsla för att förlora jobbet ledde till sjukskrivning.
Hök25 ”Dessa framtida förhandlingar mycket väl kan sluta med att ingenting händer”
Arbetsbelastning Har listat sådant som lärare hanterar utöver sin undervisning – så mycket tjänar de.
Undervisning ”Arbetet med skolutveckling kommer att rinna ut i sanden”
Debatt ”Kampen för framtidens skola börjar i de yngsta barnens vardag”.
Krönika ”Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde dagen skapade han bedömningen.”
Debatt ”Dagens lärare drivs av samma starka vilja att göra skillnad i klassrummet – nu som då”.
Friskolor Sju av tio av gymnasieskolorna med mest rapporterad frånvaro är friskolor.
Gymnasieskola Vi Lärare har listat 892 gymnasieskolor – värst drabbas friskolorna.
Vi lärare Fredrik Öhlander kammade hem Fackförbundspressens journalistpriser.
Krönika ”Man måste känna sig som gud fader själv.”
Lärarlegitimation Skolverket kontrollerar inte registerutdrag – olämpliga att undervisa kan bli legitimerade.