Utredarna: ”Betygen och läroplanen går hand i hand”
Thomas Persson, regeringens läroplansutredare, och Magnus Henrekson, regeringens betygsutredare.
Debatt
Kritiker av det nya betygssystemet menar att det inte är målrelaterat och att det saknar de grunder som lärare betygsätter.
Nu svarar utredarna Magnus Henrekson och Thomas Persson på invändningarna.
Flera debattörer har påstått att det nya betygssystemet inte är målrelaterat och att det tar bort grunderna för lärarna att sätta betyg utifrån. Så är inte fallet.
Det nya betygssystem som riksdagen beslutar om den 9 juni är anpassat för att fungera med de nya kursplaner som riksdagen beslutat om.
”Tydliga referenser”
De nya kursplanerna kommer att ange tydliga och ämnesspecifika referenspunkter i form av stadievisa beskrivningar av ämnets mål och innehåll. Där beskrivs samlat vad undervisningen ska behandla och vad det är meningen att eleverna ska lära sig.
Målen är alltså det eleverna ska lära sig medan kriterier beskriver kännetecken på att de gjort det. Att målen och innehållet beskrivs samlat beror på att det ofta är samma sak: läraren undervisar om något med målet att eleven ska lära sig det. Betygen baseras på i vilken utsträckning eleven tillägnat sig de färdigheter och kunskaper som utgör ämnesinnehållet.
Aktiv, lärarledd undervisning
En viktig utgångspunkt är att eleverna först och främst lär sig genom aktiv, lärarledd undervisning. Med de nya betydligt mer precisa skrivningarna om mål och innehåll får lärarna bättre stöd i vad det är meningen att eleverna ska lära sig. Styrdokumenten blir också tydligare rörande vad som hör till undervisningen och vad som hör till betygssättningen.
Genom att hålla isär dessa saker renodlas lärarnas undervisningsuppdrag samtidigt som vi kan förvänta oss en kraftig förenkling av betygssättningsarbetet, något som idag tar upp mycket tid.
”Upp till lärarna”
Kursplanerna kommer inte att innehålla detaljerade kriterier för de olika betygsstegen. Såväl samtida som historiska svenska och internationella erfarenheter visar att det är nog svårt att komma överens om vilka principer som ska gälla, än svårare är det att formulera kriterier i ord som alla lärare förstår på samma sätt. Med de nya referenspunkterna till hjälp blir det i stället upp till lärarna att avgöra vilka elever som kommit längre respektive kortare uttryckt i en skala med tio steg.
Vissa menar att detta skulle göra de nya lärarbetygen olikvärdiga. Likvärdigheten mellan betygen är i första hand viktig när eleverna ska söka vidare till nästa nivå. Därför gör de nationella slutproven i det nya betygssystemet elevernas meritvärden jämförbara och rättvisa vid antagning.
I det nya systemet finns alltså tydliga mål som betygen utgår ifrån, men det finns också en mekanism som säkerställer att meritvärdena blir likvärdiga.
Magnus Henrekson, regeringens betygsutredare (2023–2025)
Thomas Persson, regeringens läroplansutredare (2023–2025)
LÄS ÄVEN:
Riksdagen: Nya läroplaner som ska motverka läskrisen
Specialpedagogens vädjan: ”Gör nya betygen begripliga”
Debatt: Normrelaterade prov leder till sämre lärande
