Filippa Mannerheim.
Lärarna om hoppet – och farorna med nya betygen
Betygsutredningen
Magnus Henreksons betygsutredning presenteras under onsdagen.
Lärarna Filippa Mannerheim, Karin Herlitz, Nicklas Mörk, Maria Wiman och Fredrik Sandström delar ut röda och gröna flaggor till förslagen.
Vi Lärare har tidigare kunnat avslöja att F-betyget ryker i nya betygsutredningen.
Här delar fem skolprofiler sina förhoppningar och farhågor inför utredaren Magnus Henreksons förslag på ett nytt betygssystem för svensk skola.
Filippa Mannerheim, gymnasielärare i svenska och historia:
Grön flagg:
”Jag hoppas att det nya betygssystemet gör att lärarna inte kommer att bedöma ihjäl sig, för det gör vi idag.
Jag hoppas också att lärare får stöd av själva betygssystemet, ett betyg ska vara självklart och bara falla ut.”
Röd flagg:
”Om systemet bygger på att alla elever rent teoretiskt kan få högsta betyg, är det fel på systemet. Ansvaret hamnar på läraren, snarare än eleven – det fanns en vits med att bara kunna dela ut en viss andel femmor i 1-5-systemet.
Jag är jätterädd för nationella proven får oerhörd betydelse, proven är undermåliga. De korrelerar inte med kursinnehållet och är omöjliga att bedöma, i alla fall i svenska. Som lärare lägger jag oerhört mycket tid på att förbereda och att matcha provet med en hel kurs – viktig undervisningstid som går förlorad.
När Magnus Henrekson pratar om att lärare ska bilda bedömningsråd får jag ont i magen. Då har han ingen aning om hur mycket tid vi lägger på administration och hur lite vi lägger på våra ämnen. Att sitta i råd och älta bedömning stjäl lärares tid.”
Karin Herlitz.
Karin Herlitz, gymnasielärare i svenska och engelska
Grön flagg:
”Den skarpa F-gränsen försvinner, elever kan gå ut nian med en tvåa i matte och ändå gå vidare till ett yrkesprogram. Det är farligt att stänga ute folk från utbildningar där elevens eventuella svårigheter ändå inte står i fokus.
Människor lär sig knappast mer av att inte gå på gymnasiet.
Jag upplever inte att betygssättning tar så mycket tid, men kanske är det för att jag slutat bedöma efter matriser. En tiogradig betygsskala borde rimligtvis innebära matrisens död.”
Röd flagg:
”Kalibreringen mot nationella proven är bra, vi tar emot elever som fått glädjebetyg och på gymnasiet är de nästan chanslösa.
Men jag är orolig att det kommer att styra undervisningen mot nationella proven i större utsträckning. Det riskerar att underminera undervisningen när det blir ”teaching for the test.
Betygssystemet är fortfarande målrelaterat, och det är olyckligt.
Det signalerar att alla elever kan få alla betyg, men så ser begåvningskurvan inte ut och kommer aldrig att göra.”
Nicklas Mörk.
Nicklas Mörk, lärare i matematik och SO, 7–9
Grön flagg:
”Jag sätter likvärdigheten i betygssättningen i första rummet och den kan inte bli värre än den är idag. Nu kan vi sätta vilka betyg vi vill, oavsett hur det går för elever.
Här ska systemet reglera så att det blir nationell likvärdighet, bland annat genom resultaten i nationella proven – både för individen och för grupper.”
Röd flagg:
”Kommer systemet ta hand om skillnader mellan elever?
Om en högpresterande elev går i en klass med lågpresterande elever, får eleven högre eller lägre resultat än den borde ha fått?
Samma sak när det omvända gäller, om en elev presterar väldigt dåligt på en skola där många elever är högpresterande, kommer den eleven få sämre resultat?
Sen gäller det att förstå och kunna förklara systemet, nu är det möjligt för elever att förhandla betyg och veta sitt meritvärde i förväg. Men det finns ingen elev eller lärare som kan förutspå en position i jämförelse med andra elever, nationellt sett.
Det är en uppgift för regeringen att förklara varför den övergången är motiverad och varför fördelarna trumfar nackdelarna.”
Maria Wiman.
Maria Wiman, lärare i svenska och SO, 7–9
Grön flagg:
”Det känns som om någon äntligen förstår hur förödande F-betyget är, och det är är svingoda nyheter om det slopas.
F är så destruktivt, ingen blir hjälpt. Det motiverar inte elever och det gör att 16 procent slås ut från vidare utbildning inga fördelar – bort med det bara.
Att slippa sätta ett straffande betyg är väldigt skönt för mig som lärare också, sätter man en F-varning ska det in möten, åtgärder och anpassningar. Det vore jätteskönt att bli avlastad.
Jag tror att det nya systemet kan bli mer nyanserat och inte så stolpigt som det här varit, mindre flummigt. Jag tror att många lärare är osäkra på hur rättvisande betygen de sätter verkligen är – mer raka rör, tack.”
Röd flagg:
– Det jag är rädd för är att nationella prov ska börja väga så tyngt i betygen, redan som det är idag är det en stor stressfaktor för våra barn. Det är det sista de gör i grundskolan och de vet att det är avgörande för gymnasiet. Om de ska väga ännu tyngre är jag rädd att det ska drabba den psykiska hälsan för våra barn.
Fredrik Sandström.
Fredrik Sandström, lärare i svenska och SO, 7-9
Grön flagg:
”Det är ett steg i rätt riktning att utredaren försöker införa en rättviseaspekt, genom att normera resultaten efter nationella proven – som ju alla elever måste göra. Och att det sker både på elev- och skolnivå.
Men det kräver att provplattformen fungerar och extern rättning av proven finns på plats, men det är tveksamt att det någonsin kommer att fungera.”
Röd flagg:
Jag trodde att vi skulle bli av med det målrelaterade betygssystemet, men så verkar det inte bli. Det går inte att beskriva kunskaper med abstrakta formuleringar.
Kanske borde man nöja sig med att låta betygssystemet vara ett urvalsinstrument för vidare studier.
Sedan har lärare svårt redan idag att både förstå och motivera vilket betyg en elev ska ha, både för eleven och för vårdnadshavare. Det kommer inte bli lättare med ytterligare fyra steg.
En farhåga är också att det slopade F-betyget inte gör skillnad i praktiken, om eleven ändå behöver nå en fyra för att ha godtagbara kunskaper.
LÄS ÄVEN:
AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem
