Magnus Henrekson och kollegorna i betygsutredningen ska presentera sina förslag i februari 2025.
Till startsidan
I februari 2025 kommer regeringens betygsutredare Magnus Henrekson presentera sitt förslag. För Vi Lärare avslöjar han innehållet.
Betyg
F-betyget skrotas.
En ny tio-gradig betygsskala införs.
Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven.
Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.
För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.
Han ska lämna sina förslag i februari 2025.
– Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts, säger Magnus Henrekson.
– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå. Marknadiseringen av det svenska skolsystemet gör dessutom att det är extra olämpligt att ha ett sådant system i ett land som Sverige. Systemet ger helt enkelt inte lärare förutsättningar att sätta nationellt likvärdiga betyg. Ändå har vi i drygt 30 år låtit det rulla på.
Magnus Henrekson och kollegorna i betygsutredningen ska presentera sina förslag i februari 2025.
Magnus Henreksons utredning väntas bland annat föreslå:
– Vi vill att lärare fortsätter att sätta betyg på sina elever. Lärare som följer elever under längre tid har i allmänhet mycket god kännedom om elevernas kunskaper, något som det är viktigt att ta tillvara. Lärare är dessutom i allmänhet bra på att rangordna elever i en grupp utifrån deras kunskapsnivå. Däremot är det praktiskt taget omöjligt för lärare att veta hur deras egen undervisningsgrupp förhåller sig till andra skolor eller grupper i landet.
Det system som utredningen väntas föreslå kan lite förenklat beskrivas så här:
– För att alla elever ska ha incitament att skriva de nationella proven är det viktigt att de tjänar något på att delta, oavsett provresultat. Även om man bara får en poäng av hundra på provet kommer det att vara bättre att gå dit än att inte göra det, säger Magnus Henrekson.
– Det är i vår modell mycket viktigt att lärare på en skola samverkar i betygssättningen, vilket vi menar ska vara obligatoriskt genom att det regleras i författningstext.
Kommer ert förslag att förhindra betygsinflationen?
– Modellen innebär att även om betygen sätts generöst på en skolan kommer meritvärdet att justeras till skolans genomsnittliga resultat på de nationella proven. Därför kommer möjligheten för olikvärdighet att minska kraftigt och betygsinflation blir omöjligt. Jag tror dessutom att den skola som i genomsnitt sätter mycket höga betyg på sina elever samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet för dess elever är betydligt lägre skämmer ut sig ordentligt. Det lär dessutom media se till att de gör.
Sverige är det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan. Ungefär en femtedel av eleverna som lämnar årskurs nio har inte fullständiga betyg och cirka 15 procent är inte behöriga att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram. I övriga EU-länder är motsvarande andel några få procent.
– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU.
Magnus Henreksons utredning väntas föreslå att betyget F, alltså betyget underkänt, slopas.
Även andelen elever som lämnar den svenska gymnasieskolan utan examen är hög.
– För att ta en enkel analogi: Den grundläggande idén verkar vara att alla kan hoppa 1,50 höjdhopp. Och de som inte gör det har inget i gymnasieskolan att göra vilket gör att alla hoppar 1,50 om de bara vill och lägger manken till, säger Magnus Henrekson.
– Men så är det ju inte. Skolans uppgift måste därför vara att, för att fortsätta med höjdhopparanalogin, träna människor att hoppa så högt som möjligt givet deras förutsättningar.
Utredningen väntas föreslå att betyget F, alltså betyget underkänt, slopas.
– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen.
Enligt Magnus Henrekson är det orimligt att en elev som inte uppnått betyget E i exempelvis matematik är utestängd från sammanhållen yrkesutbildning på gymnasial nivå, vilket är fallet idag.
– Det är möjligt att man bör ha vissa behörighetsgränser. Men den frågan har vi ännu inte arbetat färdigt med.
Utredningen har utvärderat den modell som de väntas föreslå och analyserat hur den skulle ha påverkat elever i årskurs nio om den redan varit införd. Några exempel:
Magnus Henrekson säger att mycket arbete under hösten går åt till att skriva färdigt utredningstexter, men även att förankra utredningens idéer bland forskare, politiker, debattörer och andra centrala aktörer på skolområdet.
– Utredningen beräknas landa på 950 sidor. Risken för missuppfattningar är med andra ord stor. Därför lägger vi ned mycket tid redan innan vi är klara på att förklara hur vi tänker och resonerar.
Betygsutredningen ska presenteras i februari 2025.
Källa: Regeringens betygsutredning
Debatt Maja Westerlund lägger ett fackligt perspektiv på klimakteriet
Debatt Han välkomnar kognitionsvetenskapen till skolan
Krönika ”Skolan blir en jätteblobb som suger upp fritiden”
Debatt Hon reagerar på kritiken om detaljstyrning av lärare i nya läroplanerna
Debatt Tuffa frågan till beslutsfattarna om tiden som saknas i förskolan
Debatt Hon förväntas jobba extra – utan kompensation
Debatt Efter läroplanerna – han vill diskutera ”lärarplaner”
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”