Magnus Henrekson ska presentera sin utredning i februari 2025.
Till startsidan
Vi Lärare kan berätta om de nya förslag som regeringens betygsutredare Magnus Henrekson väntas presentera.
Betyg
Många är positiva till betygsutredaren Magnus Henreksons förslag att skrota betyget F och att elevers meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven.
– Hur vi utformar betygssystemet, hur vi tar fler in i en gymnasieskola, det är jag beredd att vara mycket öppen med och diskutera, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L).
I februari nästa år ska Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), presentera sin utredning om hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.
I en stor intervju med Vi Lärare som publicerades under tisdagen beskrev han dagens betygssystem som ”godtyckligt, skadligt och korrumperande” och berättade att han räknar med att kunna lägga fram en rad förslag, bland annat:
Magnus Henrekson ska presentera sin utredning i februari 2025.
I samband med en presskonferens på tisdagen om utbildningsdelarna i den kommande statsbudgeten handlade de inledande frågorna inte om budget utan om innehållet i Vi Lärares intervju med Magnus Henrekson. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) fick frågan om vad han tycker om förslaget att slopa F-betyget.
Utbildningsminister Johan Pehrson (L).
– Hur vi utformar betygssystemet, hur vi tar fler in i en gymnasieskola, det är jag beredd att vara mycket öppen med och diskutera, sade han enligt TT.
Skolminister Lotta Edholm (L), som tillsatt Magnus Henrekson som utredare, vill inte ställa upp på en intervju med Vi Lärare och berätta vad hon tycker om sin utredares förslag. Tidigare har hon i skarpa ordalag dömt ut alla tankar på att avskaffa betyget F och bland annat förklarat att hon "kommer aldrig medverka till att F-betyget tas bort”.
I en skriftlig kommentar till Vi Lärare säger hon nu:
– Jag tycker att de förslag, och avvägningar, som utredaren själv har redogjort för låter kloka. Vi måste dock givetvis invänta utredningen i sin helhet och analysera förslagen mer noggrant. Det råder inget tvivel om att dagens betygssystem har stora brister och att många elever aldrig får en ärlig chans att lyckas i skolan. Därför behöver vi reformera betygssystemet i grunden.
Skolminister Lotta Edholm (L).
– Vi behöver även reformera skolans styrdokument för mer fokus på fakta- och ämneskunskaper, och se till att de blir bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Det behövs också fler vägar in i gymnasieskolan, och en utredning ska föreslå nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden.
Nicklas Mörk, högstadielärare i matematik på Frövikskolan i Lindesberg, är positiv till Magnus Henreksons förslag.
– Jag tycker att det vore bra om F-betyget slopades och att betygen knyts till resultaten på de nationella proven. Jag skulle också vilja se att intagningskraven varierar mellan olika gymnasieutbildningar.
Nicklas Mörk, lärare i Lindesberg.
– Förhoppningsvis blir det mer fokus på utbildning och mindre på betyg. För att resultaten i skolan ska öka krävs det dock mycket mer, inte minst fler behöriga lärare och bättre förutsättningar att bedriva bra undervisning.
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog säger i en skriftlig kommentar:
– Sveriges Lärare ser med förväntan fram emot utredningens förslag. Utredaren pekar på flera områden där Sveriges Lärare anser att stora förändringar måste ske, till exempel att stävja betygsinflationen och se över F-betyget. Vi ser fram emot att få djupdyka i betänkandet när det kommer.
Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund anser att det nuvarande betygssystemet är administrativt tung och har problem med betygsinflation.
Anna Olskog.
– Det finns stora bekymmer med betyget F. Vår hållning till betyget F är att det bör utredas om det ska vara kvar eller inte. Men oavsett vilket får det inte vara en spärrgräns till gymnasiet.
– Vi vill ju ha ett obligatoriskt gymnasium, vilket förutsätter att man gör om dagens gymnasium. Arbetsmarknad kräver att man har en gymnasieutbildning.
Varför gjorde ni inget åt F-betyget när ni hade regeringsmakten?
– Jag var inte ansvarig för de här frågorna då.
Men du var väl medlem i Socialdemokraterna?
Åsa Westlund (S).
– Ja. Vi vet nu att det här betyget inte stimulerar de som ligger lägre på betygsskalan att jobba hårdare, vilket man trodde när man införde det. Vi vet också att det bidrar till att skolans stödinsatser förläggs till årskurs nio i stället för de tidiga årskurserna. Det är fakta som har tillkommit.
Effekterna av betyget F var väl kända även när ni satt vid makten.
– Jag skulle säga att det kommit till ny kunskap under hela den tiden som vi har haft betyget F.
Vad tycker du om att regeringens egen utredare föreslår ett avskaffande av betyget F?
– Jag hoppas verkligen att regeringen är beredd att titta på det här. Men jag är väldigt kritisk till att man har tillsatt en betygsutredning som inte är en parlamentarisk utredning.
– Betygssystemet ska ju helst hålla över flera mandatperioder och att helt ensidigt bestämma sig för hur betygssystemet ska se ut utan att förankra det med den politiska oppositionen är väldigt kortsiktigt och skadligt för Sveriges elever, säger Åsa Westlund.
Niels Paarup-Petersen (C)
Hennes kollega i riksdagens utbildningsutskott, Niels Paarup-Petersen (C), beskriver det nuvarande betygssystemet som ”ont”.
– Jag tycker att det är mycket bra att Magnus Henrekson vill ta bort dagens hårda godkändgräns. Det måste finnas vägar framåt även för elever som inte når dagens E.
– Dagens system bidrar till att vi har hög ungdomsarbetslöshet och gör det även lättare för gängen att rekrytera. Tyvärr har skolminister Lotta Edholm sagt blankt nej till att göra något åt F-betyget varje gång vi har lyft frågan.
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Skolverket Maria Kjällström går från rollen som skolchef till Skolverkets generaldirektör.
Krönika Reformstormen kommer – och där på klassrumsgolvet står vi lärare med trasiga paraplyn från Temu.
Krönika Vi lärare måste börja bry oss mer om varandra, skriver Marcus Larsson som har levt med utmattningssyndrom i 15 år.
Debatt Ny speciallärarutbildning – hur ska uppdelningen se ut?
Debatt Professorns försvar för den nya läroplanen, ljudningen och avkodningen
Debatt Friskolejätten: ”Det är så vi stärker gymnasieskolan”
Avtalsrörelse Sveriges Lärare: ”Förtroendearbetstiden kan samexistera med förordningarna”
Hoten mot lärarna Olskog: ”Samhället tillåter nätmiljöer där massmördare görs till förebilder”
Debatt Liberalerna går till val på maxtak i förskolan: ”Nästa steg”
Debatt Simona Mohamssons (L) löfte: ”Vi sätter skolan först”
Debatt Niels Paarup-Petersen (C) förklarar varför han vill pausa regleringen av lärares tid
Debatt Replik: ”Lösningen är inte att avveckla valfriheten”
Debatt Setayesh Kormi Nouri ställer frågan: vad i skolan hindrar elever från att utvecklas?
Debatt ”Teori och praktik ska inte mötas först när studenten börjar arbeta”
Krönika Maria Wiman hoppas att skoldådskommisionen lägger tyngden på förebyggande och långsiktigt arbete.
Valet 2026 Olskog om Moderaternas vallöfte: "Svårt att förstå.”
Debatt Christian Liljeros svarar sina kollegor om de privata yrkesutbildningarna
Krönika Sex orosmoln med den nya lagen om lärarnas tid – men det finns en lösning.
Debatt Janna Milestad undrar hur den nya skolan kommer att landa i klassrummet
Debatt Ulrica Björkblom Agah uppmanar kollegorna att säga stopp till trender utan vetenskapligt stöd.
Debatt Arbetsgivarna håller emot. Centerpartiet vill pausa. Det handlar om reformen av lärares undervisningtid. ”Striden är långt ifrån över”, skriver Andreas Williamsson.
Debatt Thom Hunter och Hanna Garberg drar en röd linje mot arbetsgivarna om regleringsreformen
Skolattacken ”Det spelades upp mycket från den 4 februari”. ✓ Flera likheter med Risbergska.
Debatt Susanna Taskila kräver ett större samhällsansvar för eleverna som mår dåligt.
Skolattacken Dröjde timmar innan Aleksandra Dujso och eleverna fick lämna sina gömställen efter attacken.