Så svarar skolprofiler, lärare och forskare om betyget F

Ekonomiprofessorn och skolforskaren Jonas Vlachos menar att dagens system bidrar till utanförskap och sociala problem.

– Det är dessutom feltänkt att en viss kravnivå krävs oavsett vad en person kommer att syssla med, menar han.

Skolprofilen och Vi Lärarens krönikör Maria Wiman säger:

– Det är fullkomligt orimligt att 15 procent av 15-åringarna varje år stängs ute från gymnasiet på grund av en skarp gräns för underkänt, säger högstadieläraren Maria Wiman.

Så här svarar skolprofiler, lärare och forskare på frågorna

1) Bör F-betyget tas bort?

2) Borde det ersättas av något annat?

Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap, Malmö universitet.

1) Nej. Det bör finnas betyg som visar att man klarat kunskapskraven. En konsekvens blir att det äben bör finnas ett betyg som visar att man inte nått kraven. Om man tar bort F-betyget, och endast sätter ett streck eller en 0-a, blir det samma sak som man ej har deltagit. Om man tar bort underkänt så blir det inte heller tydligt hur många elever som inte klarar kraven vilket riskerar leda till en skola med relativistiska krav som i sin tur riskerar sänka nivån generellt.

– Emellertid ska det finnas mycket resurser för eleverna att komplettera sina betyg så att de kan nå ett godkänt betyg. Skolan måste också uppmärksamma hur många elever som känner sig stressade i skolvardagen. Den ständiga och vardagliga formativa utvärderingen av elevernas kunskaper är inte bra eftersom många elever känner sig ständigt utvärderade.  

 

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet.

1) Ja. Gränsen hindrar en betydande andel av befolkningen att få en vettig utbildning vilket bidrar till utanförskap och sociala problem. Det är feltänkt att en viss kravnivå krävs oavsett vad en person kommer att syssla med. Dessutom blir gränsen kraftfullt styrande för grundskolans verksamhet och bidrar sannolikt till sänkt generell ambitionsnivå. Att samma gräns skulle funka på alla program är också feltänkt.

2) Betyg som anger elevens kunskapsnivå. Antagningsgränserna för olika typer av program bör differentieras. Det är till exempel orimligt att antagningskraven i matematik är desamma på alla program, trots att de riktar sig till elever med helt olika fallenhet och intresse.

Alli Klapp, docent i pedagogik, Göteborgs universitet.

1) Ja. Har för många negativa konsekvenser på elevers lärande och utveckling. Betygens motiverande funktion har lågt stöd i forskning. Det existerar en negativ betygseffekt för framför allt lågpresterande elever men även för andra grupper av elever. Elevers välmående har försämrats över tid. Ju mer prov och betyg ett utbildningssystem har, desto mer fokus är det på resultat istället för på lärandet. 

2) En betygsskala borde vara E–A med enbart godkända betyg. E blir då det lägsta betyget men är ändå godkänt. Det är lärarens och skolans ansvar att elever når E om de deltar i undervisningen.

 

Semira Vikström, skolchef sydvästra & östra Huddinge.

1) Ja. Förutom att ett F kan bidra till en enorm psykisk stress och press, så kan det innebära eleven inte får gymnasiebehörighet. Att man inte får bra betyg i grundskolan behöver inte betyda att man inte skulle kunna, utan att man kanske inte fått de rätta förutsättningarna eller att man kanske inte ser ett mål/syfte med studierna. Att staka ut en färdig väg och ha ett mål redan i grundskolan är inte en självklarhet för alla. Motorn kan dra igång senare. Vi måste ha ett system som tar tillvara på detta.

2) Med en betygsskala så kommer det alltid att finnas ett lägsta betyg. Om jag måste välja så gillade jag betygsskalan 1 till 5. Då är 1 ändå ett betyg.

Motorn kan dra igång senare.

 

Per Måhl, oberoende konsult och föreläsare med fokus på bedömnings- och betygssättningsfrågor

– Betyget F bör inte avskaffas. Då kommer fler elever misslyckas på gymnasiet och skoltiden förlängas fast senare. Istället måste förkunskapsprincipen användas och synen på skoltid förändras.

– Fler av dem som är födda sent på året ska börja i åk 1 det år de fyller 8. Fler som i slutet av åk 3 inte kan det som krävs för att klara åk 4 ska gå om åk 3, t ex i en läsklass. Ingen elev som inte har gått i åk 6 ska flyttas till åk 7. 

 

Maria Wiman, högstadielärare (svenska och SO).

1) Ja, betyget F bör avskaffas. Det är fullkomligt orimligt att 15 procent av våra 15-åringar stängs ute från gymnasiet varje år på grund av en så skarp gräns för underkänt. Svensk skola är så eftersatt, vi kan omöjligt ge alla elever förutsättningar för att klara grundskolan såsom skolan ser ut idag. Då måste vi tänka om.

2) Vi behöver ha en bredare betygsskala, kanske 1-5. Då har man möjlighet att komma in på en gymnasieutbildning även om man inte riktigt nått alla målen i till exempel matematik eller engelska.

 

Anna Kaya, högstadielärare (svenska och svenska som andraspråk). Samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

1) Ja. Icke godkända betyg är inget som hör hemma i den obligatoriska grundskolan. Det är samhällets ansvar är att ge alla barn tillräckliga kunskaper för vidare studier. Det ansvaret rimmar illa med att ha ett betygssystem som riskerar att slå ut 15-åringar och leda till ökad psykisk ohälsa. Dessutom behöver vi inte betyget F för att veta vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Det vet vi ändå.

2) I stället för betyget F behöver vi göra om antagningen till, och organisationen av, gymnasieskolan.

 

Fredrik Sandström, högstadielärare (svenska) och verksamhetsansvarig för Lektionsbanken, krönikör på Vi Lärare.

1) Ja. En grupp elever om cirka 10 – 15 procent har inte de kognitiva förutsättningarna för att nå E. Det blir inhumant och sätter käppar i hjulet för unga människor att komma vidare i livet. Dessutom måste inte alla unga har ”godkänt” i alla ämnen för att kunna bidra i både privat- och yrkeslivet.

– F skapar en enorm administration i skolan. F-byråkratin tar tid från lärarens ordinarie arbete som planering, genomförande och uppföljning av undervisning. Det målrelaterade betygssystemet är en chimär. Några absoluta gränser för de olika stegen finns inte. Betygen är i någon mening redan relativa.

2) Relativa betyg där vi graderar elevernas prestationer som bättre och sämre. 

Man kan inte underkänna barn i en obligatorisk skola.

 

Per Kornhall, författare, fd gymnasielektor i biologi och kemi och undervisningsråd vid Skolverket, krönikör på Vi Lärare.

1) Man kan inte underkänna barn i en obligatorisk skola. Betyget som det är utformat ger psykologiska negativa effekter som vida överstiger alla nytta man kan tänka sig.

2) Det är ju inte bokstaven i sig utan dess funktion som ”icke godkänd” som är problematiken så det krävs en justering i antagningskrav och i kunskapskrav.

 

HP Tran, mellanstadielärare, krönikör på Vi Lärare. 

1) Ja. Det slår undan benen på tusentals unga människor som hamnar i ett sorts limbo efter grundskolan. De kan ej ta sig vidare till gymnasiet och därmed inte ut i arbetslivet som vuxen. Elever som har NPF, språkstörning, dyslexi och andra svårigheter fråntas möjligheten att ta sig vidare ut i arbete. Såsom kunskapskraven är formulerade idag är det näst intill omöjligt för vissa elever att uppnå godkänt.

2) Betygen på grundskolan har som huvudsakligt syfte att skapa en rankning för antagning till vidare studier. Ta bort F och ersätt det med ett E vilket eleven kan uppnå enbart genom att närvara på lektionerna. På detta vis kan eleven ta sig vidare till gymnasiet (men ej kunna läsa teoretiska och mer utmanande program). 

 

Mattias Lingeskog, rektor Vallentuna kommun.

1) Utifrån perspektivet att det stressar lärare och elever mer än vad vi får ut i effekt på vår befolknings kunskapsnivå så tänker jag att ett alternativt bedömnings/betygssystem bör utredas och tas fram.

– Att inte ha något betygssystem alls vore kanske den bästa lösningen så att vi kan fokusera på undervisning och lärande istället för summeringar och utvärderingar.

 

Med Sveriges urusla system blir det absurt att ha F.

 

Martin Ingvar, professor i medicin, Karolinska institutet, betygsutredare.

1). Förenklad frågeställning. Betyg är myndighetsutövning. De är till för feedback till barn och föräldrar, för bedömning av klassens funktion (rektor/huvudman) samt senare för urval till exempelvis högre utbildning.

– Med Sveriges urusla system, flummiga lärandemål och betygsinflation blir det absurt att ha F eftersom man gör det till lärarens skyldighet att anpassa för den som struntar i skolan.

– Betygen klarar alltså inte någon av dess uppgifter med nuvarande utformning kombinerat med myndigheternas kunskapssyn.

 

Robin Smith, gymnasielärare (svenska och engelska).

1) Att avskaffa F leder självklart inte automatiskt till att ungdomar får bättre möjligheter till fortsatta studier, fler ingångar på arbetsmarknaden eller bättre medborgarkompetens. För det behövs det kompletterande reformer.

– Men det är svårt att bortse ifrån de utslagningseffekter som följer av betyget F. Så ja, kanske är det dags för förändring.

 

Jessica Fryksten, ordförande för Sveriges Lärare vid Internationella engelska skolan.

1) Ja, på det sättet det fungerar idag. Det är inte OK att människor stoppas från att söka vidare studier vid en sådan ung ålder. Jag anser dock att man kan ha kvar betyget F om det innebär att man ändå kan söka till gymnasiet, men att betyget F då ger 0 poäng.