Forskaren: Så kan lärare utveckla arbetet med relationer

Forskaren Martina Jordan
Foto: Privat

Martina Jordan forskar om lärares relationella arbete.

Det ökande antalet elever med problematisk skolfrånvaro ställer högre krav på lärares relationskompetens och förmågan att motivera elever.
Utbildning i motiverande samtal kan ge lärare konkreta verktyg, skriver forskaren Martina Jordan, doktorand i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.

Min forskning visar att lärare inte känner sig förberedda för det relationella arbetet i skolan, och att den relationella förmågan är något som de får utveckla på egen hand genom praktisk erfarenhet. Det är därför viktigt att skolledare och lärarutbildare är medvetna om hur betydelsefull lärarens relationella förmåga är för elevers motivation till lärande och sociala utveckling.

I grundskolans läroplan framgår det att en av lärarens uppgifter är att ”stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan”. Detta indikerar att lärare behöver ha en god relationskompetens.

Andra arbetsuppgifter som lärare hanterar dagligen är kontakten med elevernas vårdnadshavare, vilket också många gånger ställer krav på en väl utvecklad relationell förmåga.

Så svårt är relationsarbetet

Tidigare studier visar dock att relationsarbetet upplevs vara något av det svåraste i läraryrket, både av erfarna och nyutbildade lärare.

För att stärka lärares relationskompetens och främja elevers motivation, så har intresset för att implementera motiverande samtal ökat i skolans värld. Motiverande samtal (MI från engelska Motivational Interviewing) är en målinriktad samtalsstil som används för att stärka individens egen motivation och tilltro till sin egen förmåga.

Genom MI är att man försöker locka fram och förstärka individens egna argument för ett behov av eller önskan om förändring. MI kommer ursprungligen från hälso- och sjukvården, men det senaste decenniet har forskningen kring MI i skolan ökat. Tidigare forskning har visat att MI kan vara effektivt för att främja elevers motivation och beteende i skolan, och används även för att förbättra elevers skolresultat.

Grundläggande färdigheter

MI bygger på ett förhållningssätt som kallas för MI-andan. Denna underliggande anda brukar beskrivas som samarbetsinriktad, framkallande och respektfull för elevens autonomi. Att skapa en empatisk relation som bygger på samarbete är centralt inom MI. Denna relation kan skapas genom att använda de grundläggande samtalsfärdigheterna i MI: bekräftelse, öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar.

Mitt avhandlingsarbete består av tre delstudier, sammantaget deltog 50 lärare som undervisar i årskurs 4–9. Inom ramen för mitt avhandlingsarbete har jag utbildat lärare i motiverande samtal med inriktning mot skolan.

Jag har intervjuat dessa lärare om deras erfarenheter av att tillämpa MI i skolan, och har även intervjuat andra lärare som tidigare gått en MI-utbildning.

”Metoden som ger verktyg”

I intervjuerna framgick det att lärarna upplevde att MI har gett dem konkreta samtalsverktyg som underlättar deras dagliga arbete. Lärarna ansåg att MI är effektivt för att stärka elevers motivation och hjälpsamt i samtal med vårdnadshavare. Lärarna upplevde även att MI är användbart i konflikthantering och i bemötandet av utåtagerande elever.

Genom att uppmuntra eleverna att komma med egna förslag och lösningar kan läraren stärka elevernas motivation att delta i en aktivitet eller slutföra en uppgift. Lärarna beskrev MI som ett effektivt verktyg för att framkalla elevers inre motivation, där de tillsammans med eleverna kan upptäcka vad som motiverar varje enskild elev. MI ansågs även vara en användbar metod att tillämpa med elever som har hög skolfrånvaro, för att få eleverna att börja reflektera och se vinsterna med att gå till skolan.

Ett viktigt resultat som min forskning belyser är att både erfarna och nyutexaminerade lärare ansåg att MI borde inkluderas i lärarutbildningen. I intervjuerna betonade lärarna att MI har gett dem relationella verktyg och kunskaper som de önskat att de fått tidigare inom sin yrkesprofession.

Lärarna berättade att de hade saknat kunskaper kring samtalsmetodik och bemötandeprinciper när de tog sin lärarexamen. I intervjuerna beskrev lärarna att de ansåg att lärarutbildningen borde ha förberett dem bättre på hur de skulle skapa goda relationer med sina elever och bemöta föräldrar i känsliga situationer.

Uppmaningen: ge lärarna tid

Det är därför viktigt att skolledare och lärarutbildare blir mer uppmärksamma på att både nyutbildade och erfarna lärare känner att de behöver mer stöttning, kunskap och förberedelse inför motivations- och relationsarbetet i skolan.

Det finns även utmaningar med att implementera en ny samtalsmetod i skolan. De intervjuade lärarna ansåg att tidsbristen är en stor utmaning i arbetet med MI. Det krävs även både fortlöpande träning och kontinuitet att lära sig en ny samtalsmetod, vilket också beskrevs som en utmaning i intervjuerna. Det kan vara svårt att hinna lära sig en ny samtalsstil när tiden för professionell utveckling konkurrerar med kunskapsmätning, bedömningar och läromål.

För att implementera hållbara motivationsfrämjande insatser i skolan behöver skolledare avsätta mer tid för lärares professionella lärande och utveckling. Det är även en förutsättning att skolledaren visar att hen är engagerad och positiv till insatsen för att den ska kunna bli långsiktig och effektiv.

Martina Jordan, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. 

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN: Wiman: Att undervisa blir verkligen aldrig tråkigt