
Erik Winerö, lärare som också forskar vid Göteborgs universitet.
Lärarna Karin Berg, Jenny Sellberg och Erik Winerö, som även är forskare, kritiserar de digitala nationella proven som blir verklighet under hösten 2024.
Digitala nationella prov
Höstterminen 2024 genomförs de första digitala nationella proven i gymnasieskolan.
Kritiken mot det digitala verktyg som Skolverket tagit fram är skoningslös:
– Jag hoppas att det kraschar, säger läraren Karin Berg.
Det låter drastiskt när Karin Berg, gymnasielärare i Göteborg, säger det. Men hon menar väl.
Sedan 2014 har hon implementerat digitala verktyg i skolan. Hon ser fram emot digitala nationella prov. Bara inte så här.
Karin Berg
– Det är ett administrativt monster, samtidigt som det är ett lagkrav att genomföra proven, säger Karin Berg.
I slutet av november är det endast en liten andel av gymnasieskolorna som drar i gång med nationella prov i engelska 5, engelska 6, svenska 3 samt svenska som andraspråk 3.
Den stora mängden skolor och totalt 150 000 elever ansluter till vårterminen 2025.
Ändå förutspår Karin Berg kaos.
– Jag vet vad som hände i våras när de provade bedömningsstödet. Folk var skitstressade, facit placerade sig över elevernas svar, lärare måste bedöma på datorn eftersom man inte kan skriva ut prov, säger Karin Berg.
Hon menar att det är ett verktyg som skolorna tvingas att anpassa provorganisationen efter, i stället för tvärtom.
– Samtliga lärare måste lära sig ett verktyg som vi inte behöver i andra sammanhang, eftersom alla måste kunna vakta proven. Tänk dig den implementeringsresan, säger Karin Berg.
Hon som lärare kan inte lägga in de anpassningar som elever behöver. Det behöver specialpedagogen göra.
De olika administratörsstegen gör att provet involverar hela skolans personal.
– Det är alltid problem när man använder nya system. Men det här är så krångligt att det behöver göras om från grunden, säger Karin Berg.
Jenny Sellberg
Jenny Sellberg är lärare och var uppdragsledare för projektet på Skolverket mellan 2017 och 2022. Hon säger att tiden på myndigheten färgat hennes bild av resultatet.
Hennes förhoppning är samma som Karin Bergs.
– Jag hoppas att de kör i diket. Jag önskar att Skolverket får en ny chans att samla sig som tjänsteleverantör. Det var eftersom jag har en enorm tro på det som jag tog uppdraget, säger Jenny Sellberg.
Idag jobbar hon som digitaliseringsstrateg på Vaxholms kommun.
– Vi torrsimmade i försöksverksamheten, försöksskolorna fick aldrig logga in och använda provtjänsten som tänkt. Det har varit tester på små delar. Innan bedömningsstöden våren 2024 hade en enskild skola har fått testa hela flödet, för sent, säger hon.
Jenny Sellberg har flera gånger varnat ansvariga på myndigheten för problemen med verktyget. För att satsa på en central provtjänst som inte är anpassad för användningen och som kräver att vi skickar in massor av personuppgifter, med en server i Tyskland.
– Två miljoner användare per läsår – det är det största register vi har i Sverige förutom folkbokföringen. Allt ska gå genom en plattform och vi har ingen aning om vart det tar vägen, säger Jenny Sellberg.
Hon har varnat för att verktyget kräver en stor investering för skolorna när det gäller nätkapacitet, federerad inloggning (samma inlogg i flera system) och multifaktorautenticering (säkerhetssystem med flera steg i inloggningen).
Och för att det inte stöttar lärarna i deras arbete.
– Skolverket har lagt all sin tid, energi, kraft och alla pengar för att anpassa plattformen efter elever som behöver kunna förstora texten och få den tillgänglighetsanpassad, men har helt glömt bort att se att alla kan logga in, säger Jenny Sellberg.
Hon upplever att hon blev utfryst och att myndigheten inte har lyssnat tillräckligt på lärarna. Precis som Karin Berg.
– Jag kan inte provköra ett prov eller öva. I stället kan jag titta på film och få interaktiva övningar där det står vad jag ska klicka på och förväntar sig att jag ska komma ihåg, säger Karin Berg.
Enligt Jenny Sellberg har provtjänsten visserligen testats ute på skolor innan vårens bedömningsstöd släpptes, men bara en enda skola har genomfört det hela vägen.
Pressen från regeringen är hård. De digitala nationella proven har en avgörande uppgift i den pågående betygsutredningens förslag på reformer.
Proven ska öka rättssäkerheten och minimera glädjebetygen när slutbetyget knyts hårdare till resultatet i de nationella proven.
– Det tror jag inte ett skvatt på. De erfarenheter vi har är att det inte är i rättningen av nationella prov som diskrepansen uppstår, utan mellan resultatet och slutbetyg, säger Hjalmar Holgersson, gymnasielärare och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Göteborg.
Han har varit fackförbundets representant under införandet av Skolverkets verktyg i Göteborgs stad.
Två skolor i kommunen står beredda för att genomföra proven under hösten.
– Vi har en mycket större puckel inför vårterminen och hur det ska administreras är inte klart helt konkret, säger Hjalmar Holgersson.
Precis som tidigare ska proven sambedömas. Nytt är att de inte får skrivas ut på papper, ett beslut Skolverket fattat för att höja sekretessen kring uppgifterna.
– Vi har en hel generation lärare som aldrig bedömt digitalt. Det finns inget i min arbetsbeskrivning som säger att jag måste kunna det förrän nu. Skolorna är inte beredda, säger Karin Berg.
Ny bedömning kräver ny schemaläggning, tillgång till lokaler och datorer.
– Det blir en stor utmaning för arbetsgivaren att ha tillräckligt med digitala verktyg för att göra en sambedömning, och det kommer att kosta att schemalägga rätt lärare vid rätt tid med rätt förutsättningar, säger Hjalmar Holgersson.
Digitala nationella prov har en ytterligare uppgift. En som är avgörande för Sveriges Lärare.
Tanken är att den administrativa bördan ska lätta från lärarna.
– Jag känner att det finns en risk att den blir större. Det har tagit tid att rapportera in resultat men vi vet hur mycket tid man behöver sätta av. Hantverket är vi trygga i, att rätta med penna och papper, och vi vet vad vi får ut av det. Det finns inget som tyder på att rättningen blir lättare för de delar som inte rättas automatiskt eller av extern bedömare, säger Hjalmar Holgersson.
Skolverket säger att det upphandlade verktyget var enda möjligheten att lösa uppgiften, och att leverantören var den enda som kunde hantera de datamängder som krävs.
Erik Winerö, lärare som också forskar vid Göteborgs universitet.
Erik Winerö är lärare som också forskar vid Göteborgs universitet, där han studerar hur digitalisering påverkar examinationer i skolan.
Han hade velat se andra lösningar: Antingen att Skolverkets provplattform också får användas för skolors alla digitala prov och tester.
Eller att Skolverket istället för att utveckla ett eget system fastställer krav och standarder som redan befintliga digitala provsystem på marknaden får anpassa sig efter.
– Då skulle elever kunna genomföra nationella prov i de system som redan använder idag, förutsatt att dessa system möter kraven, säger han.
Skolverket menar dock att den andra lösningen är omöjlig ur ett likvärdighetsperspektiv, och eftersom myndigheten inte får konkurrera med marknaden.
– Jag håller med om att likvärdighetsfrågan är utmanande, men att låta elever genomföra nationella prov i ett system de endast får använda vid nationella prov är sannolikt ännu mer problematiskt. Att dessutom som nu tillåta att vissa skolor, trots digitaliseringen, får genomföra proven på papper, är heller inte likvärdigt, säger Erik Winerö.
Och läraren Karin Berg sammanfattar:
– Skolverket hade inte i uppgift att skapa en egen provplattform. Det har blivit en fråga om prestige, och det snyggaste hade varit att börja om, säger Karin Berg.
Myndigheten håller redan på med en ny upphandling, och räknar med ett beslut under 2025.
Källa: Skolverket.
Skolverkets svar om digitala nationella proven: ”Tar tid”
Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP
AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem
Digitala nationella prov senareläggs
Digitala nationella prov ska lösa problem som belastar lärarkåren
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.
Vi lärare debatt Hon vill lämna tillbaka ansvaret till eleverna – lärare och föräldrar kan bara stötta.
Replik Vetenskaplig grund, ja – men vi bör aldrig sluta ifrågasätta och problematisera forskningen, skriver debattören.
Vi lärare debatt Lärarfacket bör ansluta sig till Skolledarnas förslag om rapporteringsskyldighet, skriver debattörerna.
Vi lärare debatt Inte okej att utsätta forskare för personangrepp i sociala medier efter debattinlägg, skriver Sofia Hort, biträdande lektor i svenska.
Krönika Tankeexperimentet: Byt ut isfläcken mot elever som halkar snett – och ställ frågan igen.
Våld i skolan Gick emellan den misstänkte gärningsmannen och en elev.
Våld i skolan Skolchefen: ”Vi måste utgå från att folk mår väldigt dåligt”
Slutreplik ”Lärarens professionella frihet är en central del av undervisningens kvalitet” skriver Oscar Björk i en slutreplik.
Våld i skolan Till sjukhus med ambulanshelikopter efter attack på skolgården.
Vi lärare debatt ”Om inte arbetsgivarna tar tar nödvändiga steg idag, är framtidens lärare redo att strejka imorgon” skriver Adam Kedert, ordförande Sveriges Lärarstudenter.
Läromedel Från 394 kronor till 2 270 – så mycket lägger din kommun på läromedel
Replik ”Oscar Björks avsikt verkar vara att misskreditera evidensbaserade praktiker”, skriver debattörerna.
Npf För lite resurser till npf-elever – bland annat till utbildning av lärare.
Replik Kritiken mot kognitionsvetenskap avslöjar en oförståelse för vikten av grundläggande träning och repetition, skriver debattören i en replik.
Replik Lärarutbildare som förfasas över kognitionsvetenskap är rädda att förlora privilegier, skriver Linnea Lindquist i en debattreplik.
Replik Ingen risk att kognitionsvetenskap gör så att sociala och kulturella dimensioner försvinner ur svensk utbildningsvetenskap, skriver debattörerna.
Lärarutbildning Utbrett missnöje mot ledningen på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Lärarlegitimation Sveriges Lärares tuffa förslag på åtgärder: Böter för obehöriga lärare.
Vi lärare debatt Varningen om nya forskningstrenden: ”Riskerar tränga undan lärares röster och erfarenheter.”
Vi lärare debatt Lärarens oro för skärmberoendets effekter på eleverna.
Vi lärare debatt Högstadieläraren: ”Förhoppningsvis kan det få någon elev att sträcka ut en hand och be om hjälp”.
Vi lärare debatt Glädjande att lärare förstår konsekvenserna av att man tog bort skolhälsovården, skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita.