”Behöriga lärare ökar i antal – SVA-elever lämnas efter”
”Att stärka SVA-undervisningen är en viktig pusselbit som skulle ge många elever bättre förutsättningar”, menar Andreas Mörck.
Debatt ”Det behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk, för att öka lärarbehörigheten, stärka undervisningen och höja kunskapsresultaten. Annars riskerar vi att fortsätta lämna tusentals elever efter år efter år”, skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning.
Bristen på behöriga lärare har länge varit en av skolans största utmaningar. Därför är det glädjande att utvecklingen går åt rätt håll. Utvecklingen är särskilt tydlig i friskolor, som närmar sig kommunala skolor. Men i svenska som andraspråk (SVA) är bara varannan lärare i Sverige behörig. Nu krävs en nationell satsning för att elever som läser SVA inte ska halka efter ytterligare.
Låt oss börja med det positiva. Enligt Skolverket har andelen behöriga lärare i grundskolan ökat från 70 procent läsåret 2019/20 till 73,3 procent i dag. Utvecklingen är särskilt tydlig i friskolorna, andelen behöriga lärare har under samma period ökat från 62,5 till 68,4 procent. Allra störst är ökningen i aktiebolagsdrivna skolor, från 60,7 till 68,9 procent.
Sammantaget visar detta att skolor, oavsett huvudman, har arbetat aktivt för att öka behörigheten och därigenom stärka kvaliteten i undervisningen.
Bara varannan behörig
Utvecklingen sker samtidigt som svenska elevers resultat har stärkts i internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss. Det finns flera möjliga förklaringar till det, men undervisning av behöriga lärare är tveklöst en central faktor.
Men utvecklingen gäller inte alla ämnen. I svenska som andraspråk är bara varannan lärare behörig. Det är särskilt allvarligt, då det är här behovet av kvalificerad undervisning är som störst. Här finns många av de elever som riskerar att halka efter, inte bara i svenska utan i hela sin skolgång.
Statistik från nationella proven visar att elever som läser SVA når betydligt svagare resultat än andra elever. Även i internationella mätningar är kunskapsgapet tydligt mellan elever som talar svenska hemma och elever som inte gör det.
Detta är skolans mest akuta problem.
Om språkförståelsen saknas blir även matematik, naturvetenskap och samhällsvetenskap svårare att förstå. Vi vet också att behovet av språkutvecklande undervisning inte bara gäller nyanlända elever, utan även elever som är födda i Sverige men sällan omges av det svenska språket i sin vardag.
Om några månader är det skolavslutning och närmare 20 000 elever riskerar att lämna grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Detta är skolans mest akuta problem.
Att stärka SVA-undervisningen är inte hela lösningen, men det är en viktig pusselbit som skulle ge många elever bättre förutsättningar. Ökningen av den generella lärarbehörigheten visar att förändring är möjlig när frågan prioriteras.
Behövs nationell satsning
Nu behövs en nationell satsning på svenska som andraspråk, för att öka lärarbehörigheten, stärka undervisningen och höja kunskapsresultaten. Satsningen bör innehålla incitament för lärare att vidareutbilda sig, bättre stöd till skolor i bedömningen av vilka elever som har rätt till SVA och ökad tillgång till adekvata läromedel.
Annars riskerar vi att fortsätta lämna tusentals elever efter år efter år, och dagens språk- och kunskapsglapp riskerar att bli morgondagens utanförskap.
Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning
LÄS MER:
