Ny studie: Lärare rankar skönlitteraturen i skolan

Skönlitteratur är ett centralt innehåll i svenskundervisningen, där den skönlitterära läsningen både kan vara ett mål i sig och ett medel för att uppnå olika slags kunskaper och färdigheter.

På liknande sätt ser det ut i våra nordiska grannländer, som dessutom står inför samma slags utmaningar som vi, med sjunkande läsförståelse och bristande läsintresse hos skolelever.

Detta gjorde oss nyfikna på hur nordisk skönlitteraturundervisning ser ut: Vad är likt och vad är olikt? För att ta reda på det skickade vi ut en enkät till svensklärare och deras motsvarande kollegor i hela Norden.

Likheter och skillnader

Syftet med studien var att ta reda på varför nordiska lärare använder skönlitteratur (i årskurs 7), vad de låter sina elever läsa samt hur eleverna får arbeta med skönlitterära texter. Våra analyser av lärarnas svar avslöjar både likheter och skillnader.

Lärarnas svar på frågan varför det är viktigt att läsa skönlitteratur var i hög grad samstämmiga. De tyckte att läsning av skönlitteratur var viktigt av flera skäl. Högst upp på listan hamnade för att utveckla läsförståelse och för att utveckla språklig kompetens.

Detta betonades allra mest av svenska, finska och isländska lärare, medan de danska lärarna ansåg att det var viktigare att läsa skönlitteratur för att lära sig om andra människor och deras levnadsvillkor.

Noveller läses oftare i Norge

Att ge positiva läsupplevelser var ytterligare ett alternativ som rankades högt, i synnerhet av de norska lärarna.

När lärarna fick frågan hur om ofta de använder skönlitteratur för olika syften var variationen i deras svar avsevärt större än på den föregående frågan. Många lärare svarade att de ofta använder skönlitteratur när de undervisar om genrer, genredrag och stilfigurer. Detta verkar dock vara betydligt vanligare i Finland än i de övriga fyra länderna, och minst vanligt i Island (och Sverige).

Litteraturkanon

De danska och svenska lärarna var de som mest betonade värdet av att elever får lära känna verk skrivna av kända författare, eller som hör till något slags kanon. Samtidigt använder de i mindre utsträckning än sina nordiska kollegor litteratur i syfte att förmedla ett kulturarv, vilket är intressant med tanke på den svenska kanondebatten, och med tanke på att danska skolor har haft en litteraturkanon i nästan 20 år.

På ett övergripande plan ser berättande texter ut att dominera den skönlitterära repertoaren i nordiska klassrum, men våra analyser visar att lärare från olika länder prioriterar olika genrer. Noveller läses oftare i Norge, Danmark och Finland än i Sverige och Island, medan läsning av tonårsböcker är vanligare i Danmark (och Finland) än i övriga Norden.

Minst läsförståelse

Till sist frågade vi lärarna hur de låter sina elever arbeta med skönlitteratur. I samtliga länder får eleverna oftast svara på frågor om den skönlitterära texten, eller diskutera den i helklass eller grupp. Detta är metoder som kan bidra till att elevernas förståelse av en text ökar.

Trots att de danska lärarna är de som lägger minst fokus på att utveckla elevernas läsförståelse visar den här studien att danska elever är de som oftast får arbeta med litteratur på dessa sätt. En förklaring till detta kan vara att de har mer undervisningstid i ämnet än sina jämnåriga nordiska kamrater.

Sammanfattningsvis visar den här studien att skönlitteraturen spelar en viktig roll i nordiska högstadieklassrum. Däremot tyder betoningen på läsförståelse och språklig kompetens på att det snarare handlar om läsundervisning än om litteraturundervisning.

Fotnot: Enkäten besvarades av 701 lärare, varav 211 från Sverige. I projektet ingick Heidi Höglund (Finland), Thomas Illum Hansen (Danmark), Camilla Gudmundsdatter Magnusson (Norge) och Birna Svanbjörnsdottir (Island).

Anna Nissen, universitetslektor i svenskdidaktik, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping

LÄS ÄVEN:

Fem svensklärare om litteraturkanon i skolan

”Kulturkanon ett fönster mot bildningsresan”

Lars Trägårdh: Läslistorna kan bli ett spel för galleriet

Debatt: Slopa kanonkäbblet och satsa på klassrummet

Här är listan över böckerna förskolor kan få till skänks

Så funkar den danska litteraturkanonen i praktiken