Varningen: ”Vem ska undervisa i Kulturskolan?”

Ett porträtt av Ellen van Lokhorst och en genrebild av en hand som skriver noter på med vit krita svarta tavlan
Foto: Sven Jansson/AdobeStock

Ellen van Lokhorst, Sveriges Lärare, vill se statliga regleringar för Kulturskolan.

Låga löner, långa kvällar – och brist på utbildningar inom kulturämnena.
Sveriges Lärare larmar om bristerna i kulturskolan – och kräver nationell lagstiftning.
”Vem ska undervisa i kulturskolan i framtiden?”, frågar Ellen van Lokhorst, lärare i Kulturskolan och ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.

Den 20 maj är det kulturskolans dag. Kulturskolan finns i nästan alla kommuner och når närmare 200 000 barn och unga med en fantastisk verksamhet. För en del läggs grunden till ett helt yrkesliv inom kultur och kulturskolan blir en del av hela ens identitet. Här tillbringar eleverna många timmar i veckan, får kompisar och utbildas inom kanske flera konstnärliga områden.

”Världsframgångar”

Vill du bli violinist börjar inte resan först i tjugoårsåldern. Nej, den börjar tidigt, med hårt arbete och rätt vägledning. Att tala om det svenska musikundret känns nästan uttjatat i sammanhanget, men jag gör det ändå. Svenska musiker har nått världsframgångar och många av dem har fått sin grund i kulturskolan. En utbildad lärare i kulturskolan har kompetensen att ta hand om dessa elever tills det är dags att gå vidare till nästa steg i utbildningskedjan, som kan vara folkhögskola, musik- eller danshögskola.

En del elever stannar hos oss kortare tid. Kanske möter de kulturskolan i sin grundskola, där klassen får dansa en termin med kulturskolan, eller så har man fått spela orkester på fritids. Även om kulturuttrycket inte uppfyller livet på samma sätt kommer eleven alltid att bära med sig upplevelsen av att ha fått skapa något tillsammans med andra.

Steget blir kortare till ett liv med kultur - konserter i olika genrer, sjunga för sitt nyfödda barn, eller gå en målarkurs som pensionär. Vi vet att utövande av kultur, konst och kreativa aktiviteter främjar välmåendet och ökar livskvaliteten genom hela livet. Får alla likvärdiga chanser att starta den kulturella resan redan som barn läggs helt enkelt grunden till ett rikare liv.

”Lägsta lönerna”

Att arbeta i kulturskolan är fantastiskt med det finns också stora utmaningar. Undervisningen är ofta förlagd till kvällstid, och många tjänster är bara deltid. Kulturskolans lärare har också de lägsta lönerna bland alla lärarkategorier, trots ett komplext uppdrag och lång utbildning. Kanske är detta några av orsakerna till det som oroar mig mycket just nu?

Jag är orolig för kompetensförsörjningen. Vem ska undervisa i kulturskolan i framtiden, och var den personen ska få sin utbildning? Musiklärarutbildningar har lagts ner, och flera av de som finns kvar riktas främst mot skolväsendet. För många av kulturskolans ämnen saknas utbildning helt. Det är ett systemfel.

Behöver bredden

Kulturskolan är idag är inte heller likvärdig runt om i landet. Det är helt enkelt oklart vad en kulturskola är. På vissa ställen är det gratis, på andra är det dyrt. På vissa ställen spelar eleverna på skoltid, på andra inte. På vissa ställen har politiken gett kulturskolan ett väldigt brett uppdrag, målet är att nå så många barn som möjligt. Vi når förstås gärna många barn, men om vi når dem med verksamhet som skrapar på ytan, och där möjligheten till fördjupning saknas fyller vi varken funktionen kring den ökade livskvaliteten eller säkrar återväxten in i kulturnäringarna. Det är också viktigt att förstå att för att få spetsen behöver vi bredden, de existerar endast tillsammans.

Kulturskolan är en kommunal angelägenhet och det kan den fortsätta vara. Det kan fortfarande skilja sig exakt vilken undervisning de olika kulturskolorna erbjuder, men vi måste öka likvärdigheten och säkra kompetensförsörjningen och blivande lärares möjlighet att utbilda sig för att arbeta i kulturskolan.

Detta är lösningen

Lösningen är en nationell reglering för kulturskolan, en kulturskolelag. Jag föreslår detta i likhet med många andra i branschen. Exakt vad den ska innehålla behöver utredas, men den bör ger ramar för vilket uppdrag kulturskolan ska ha och vem som ska undervisa där. Sverige är i dag det enda nordiska landet utan en sådan reglering. Det är inte rimligt. Med en lag blir de också svårare att skära ner på kulturskolan när det blir sämre tider. Det betyder inte att kulturskolan ska se exakt likadan ut överallt, men vi behöver ett gemensamt regelverk.

Kulturskolan är en fantastisk plats för elever att komma till, och som lärare att arbeta i. I oroliga tider är kulturen viktigare än någonsin. En jämlik kulturskola över hela landet säkrar barns tillgång till kulturutövande i tider när det behövs som mest.

Ellen van Lokhorst, lärare i Kulturskolan, ledamot i förbundsstyrelsen för Sveriges Lärare

LÄS ÄVEN:

Nya löner för lärare i praktisk-estetiska ämnen

Läraren får inte undervisa enskilt: ”Maktobalans”