F i slutbetyget – så mycket ökar risken för fängelse

Även om det dödliga våldet i samhället inte ökar, är det för en normal mediekonsument uppenbart att Sverige har problem med gängrelaterade skjutningar, sprängningar och annat våld.

Inte sällan är det ungdomar, ibland barn, som svarar för det praktiska utförandet.

Gemensamt för många av förövarna är en mer eller mindre misslyckad skolgång.

Av de som i fjol gick ut årskurs nio var det, betygsinflationen till trots, nästan 35 000 som fick underkänt betyg i minst ett ämne, 28 procent. Var femte elev fick F i två eller fler ämnen.

Andelen ökar dessutom, särskilt bland flickor.

Jämfört över 600 000 elever

På Sveriges Lärares uppdrag har statistikmyndigheten SCB undersökt i vilken utsträckning icke godkända betyg kan sägas öka risken för att en person senare i livet ska göra sig skyldig till allvarliga brott.

Analysen bygger på en jämförelse mellan fem årskullars (födda 1990–1994) slutbetyg i årskurs nio och svenska fängelsedomar (fram till att personerna fyllt 30 år) – sammanlagt 608 613 individer.

•  Det är betydligt högre sannolikhet att elever med F eller motsvarande i avgångsbetyg från grundskolan ska dömas till fängelse senare i livet (fram till 30 års ålder) jämfört med elever som uppnår godkända betyg i alla ämnen.
• Risken är nio gånger högre för elever med åtta eller fler underkända betyg från grundskolan och fjorton gånger högre för elever som helt saknar slutbetyg jämfört med elever utan underkända betyg.
• Oddset för att dömas till fängelse för våldsbrott är tolv gånger högre för elever med högst åtta godkända betyg och tjugo gånger högre för elever som helt saknar slutbetyg, jämfört med elever som har godkända betyg i alla ämnen.

Lågutbildade föräldrar en faktor

Antalet icke godkända betyg från grundskolan är den faktor som, enligt Sveriges Lärares undersökning, uppvisar klart starkast samband med att senare i livet dömas till fängelse.

Sannolikheten är också högre för elever med lågutbildade föräldrar, elever från fattiga hushåll och för elever som är födda utomlands eller har föräldrar som är det vid en jämförelse med elever med högutbildade föräldrar, elever från ekonomiskt välbeställda hushåll och elever som är födda i Sverige med inrikes födda föräldrar.

Det är dessutom faktorer som ofta samvarierar.

Trots skolans kompensatoriska uppdrag finns det ett intimt och väldokumenterat samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och andelen elever som inte blir gymnasiebehöriga. Det gäller även tillgången till legitimerade och behöriga lärare.

Bara 69 procent behöriga lärare

Enligt Skolverkets publika databaser fanns det i fjol 382 kommunala grundskolor i Sverige med fler än 100 elever i årskurs nio.

På de 25 skolor som hade den högsta andelen gymnasiebehöriga avgångselever var 84 procent av lärarna legitimerade och behöriga.

På de 25 skolor som hade den lägsta andelen – alltså skolor där en stor andel av eleverna fick ett eller flera F-betyg – var 69 procent av lärarna legitimerade och behöriga.

Ökad boendesegregation

Viktiga förklaringar till den utbredda skol­segregationen är enligt flera studier en ökad boendesegregation i kombination med skolvalssystemet.

Alireza Behtoui.

– Ett antal utbildnings- och bostadsreformer under de senaste 30 åren gör att ungdomar utan ekonomiska och kulturella resurser hamnar i skolor som är isolerade från mainstream. Ofta har föräldrarna svårt att hjälpa sina barn med läxorna plus att det i en del miljöer snarast uppfattas som en börda att vara duktig i skolan i stället för något statusfyllt, säger Alireza Behtoui som är professor i sociologi vid Södertörns högskola.

– Till det ska läggas dramatiskt ökade inkomstskillnader i samhället.

Hur bryts skolsegregationen?

– Det finns ingen politisk vilja att genomföra de reformer på skol- och bostadspolitikens områden som det skulle kräva. I stället får man försöka skydda ungdomarna i utsatta områden mot kriminalitet och passivitet genom att satsa på skolorna där, inte minst på lärarnas arbetsmiljö så att de vill arbeta kvar, och på föreningslivet och civilsamhället.