Barn i farozonen får inte stöd – grupperna är för stora

Det är många barn i förskolan som inte får det stöd som de är i behov av.

– Det gäller till exempel barn med npf-diagnoser eller barn som inte har med sig svenskan hemifrån, säger Anna-Mia Nilsson som sitter i styrelsen för Sveriges Lärare i Göteborg.

Enligt aktuell statistik från Skolverket är drygt hälften av barngrupperna i förskolan större än verkets rekommendationer; max 12 barn i grupper med ett- till treåringar och som mest 15 barn i grupper med äldre barn.

Sju av tio är för stora

I Göteborgs kommun är sju av tio åldersindelade barngrupper i förskolan större än rekommendationen (2025).

Det är en av de högsta andelarna i landet.

– Barngrupperna är generellt alldeles för stora. Grupperna måste bli mindre. Vi behöver helt enkelt mer resurser, säger Anna-Mia Nilsson.

Vad då för resurser?

– Framför allt behöver det anställas fler utbildade lärare i förskolan och att de får rimliga förutsättningar för sitt uppdrag.

De är extra utsatta

Anna-Mia Nilsson menar att barn som inte har med sig svenska språket hemifrån är extra utsatta.

– Förskolan ska vara kompensatorisk. Samtidigt brister kunskaperna i svenska hos en del av dem som arbetar i förskolan.

– Det gäller framför allt i vissa områden, vilket drabbar barn som går på förskolor i dessa områden extra hårt. De är ofta i stort behov av att möta svenska språket.

Majoritet för nationell reglering

I Vi Lärares stora partienkät uppger samtliga riksdagspartier utom Moderaterna att de vill ha en nationell reglering av barngruppernas storlek och lärartätheten i förskolan. Merparten säger sig också vilja införa nationella krav på kunskaper i svenska språket för personal i förskolan.

I sommar ska regeringens utredare Eva Broström, till vardags förskolechef i Danderyds kommun norr om Stockholm, bli klar med sin utredning om en eventuell reglering av barngruppernas storlek och personaltätheten i förskolan samt krav på kunskaper i svenska språket för personalen.