Färre F-betyg sparar flera miljarder kronor – per år

Grafiken här bredvid bygger på 608 613 personers (födda 1990–1994) eventuella kriminal­historia från att de gick ut grundskolan fram till 30-årsdagen.

• Bland dem som lämnade nian utan underkända betyg var det 0,6 procent som dömdes till fängelse minst en gång under den undersökta tidsperioden.
• Bland dem som lämnade nian med minst åtta underkända betyg (häften) var motsvarande andel mångdubbelt större, 7,3 procent.

– Fängelsedomar är bara toppen på isberget. Vi vet sedan länge att en lyckad skolgång utgör en hälsofaktor medan en misslyckad innebär en stor riskfaktor för utanförskap, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson som under decennier arbetat med att kartlägga utanförskapets ekonomi.

250 variabler

Tillsammans med kollegor har han utvecklat en kalkylmodell bestående av 250 olika variabler.

– Den visar att utanförskapet, förutom allt personligt lidande, kostar samhället oerhörda belopp varje år.

Många av dem som misslyckas i skolan kommer aldrig in på arbetsmarknaden, en del blir kriminella.

– Häromåret beräknade vi samhällskostnaden för en ”normal” gängkriminell till cirka 23 miljoner kronor under en 10–15-årsperiod. En skjutning med ett par skadade leder till kostnader på 75–80 miljoner kronor.

– Även om förebyggande åtgärder bara leder till att några procent fler inte dras in i kriminalitet, etablerar sig på arbetsmarknaden eller gör det några år tidigare än vad de annars skulle göra, är det en bra affär för samhället. Till och med en oerhört bra affär.

”Ser det som kostnader för samhället”

Varför satsas det då inte mer på förebyggande åtgärder, till exempel mindre klasser och barngrupper, specialundervisning och fler behöriga lärare?

– Därför att man ser det som kostnader i stället för sociala investeringar som ger utdelning över tid. Ska vi lösa det här måste vi sluta betrakta satsningar på skola, föreningsliv och liknande som kostnader. Det är investeringar.

Ingvar Nilsson jämför med näringslivet.

– Om företagen inte skulle fördela sina investeringskostnader över ett antal år skulle det inte göras många investeringar. Samma sak gäller för privatpersoners bostadsköp.

Mer pengar till exempelvis skola och utbildning innebär omedelbart ökade kostnader i kommunernas och statens budgetar.

– Tyvärr syns inte lika tydligt de vinster som satsningarna leder till i form av minskade utgifter för exempelvis polis, kriminalvård, sjukvård och socialtjänst. En gängskjutning mindre kan leda till upp mot 100 miljoner kronor i minskade kostnader. Det är många lärarlöner.