”Dokumentera skillnaderna mellan behov och resurser”

”Skolväsendet vilar på demokratins grund”. Denna inledande formulering i läroplanen innebär att elever ska få uppleva och utöva demokrati i skolan. För att det ska bli verklighet måste alla som verkar i skolan följa lagar, förordningar och föreskrifter – inte bara ett urval.

Skolans uppdrag

Att fostra demokratiska medborgare är skolans uppdrag. För att Sverige även i framtiden ska vara en stark demokrati måste vi som arbetar i skolan säkerställa rättssäkerheten. Med makt följer ansvar — därför måste beslut och prioriteringar som fattas i skolorna vila på korrekta fakta, professionella bedömningar och lagstadgade skyldigheter.

Underfinansiering

En återkommande kritik i skoldebatten är underfinansieringen. När skolan inte får de resurser som krävs för att fullfölja sitt uppdrag drabbas lärarnas arbetsmiljö. Konsekvenserna för eleverna blir ökad psykisk ohälsa, sämre studieresultat, högre frånvaro och färre som blir behöriga för gymnasiestudier. Statistiken visar att cirka 16 procent lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, samtidigt som endast omkring 7 procent av eleverna får särskilt stöd — en diskrepans som tydligt visar att skolan inte är rättssäker.

Det här handlar om mer än statistik

När skolpersonal identifierar att en elev riskerar att inte nå betygskriterierna ska rektor informeras och behovet av särskilt stöd skyndsamt utredas. Skolans befintliga resurser får inte begränsa en elevs rätt till stöd: saknas medel ska rektor informera huvudmannen, som ansvarar för att tilldela resurser. Detta framgår tydligt i Skolverkets allmänna råd för särskilt stöd (SKOLFS 2022:334).

”Hur många har koll?”

Skollagen placerar ansvaret för särskilt stöd hos huvudmannen. Frågan är: Hur många huvudmän har verklig koll på behoven och åtgärderna i sina skolor? Hur många elever i varje skola har bedömts vara i behov av särskilt stöd — och får det fullt ut, delvis eller inte alls? Om tjänstemän i skolan konsekvent följde regelverket och dokumenterade skillnaden mellan behov och tilldelade resurser i alla skolor, skulle eventuell diskrepans kunna lyftas, beslutas och åtgärdas på politisk nivå.

Det här handlar om mer än statistik. Det handlar om elevers rättssäkerhet och om demokratins framtid. Om barn tidigt i livet hamnar i skolsvårigheter och har rätt till särskilt stöd måste de få uppleva vad det innebär att växa upp i en rättsstat — så att de som vuxna vill värna demokratin.

”Vårda uppdraget”

Tjänstemän och skolledningar måste systematiskt och professionellt kommunicera elevers behov och skolans förutsättningar till huvudmannen; Endast då kan politiker fatta informerade beslut om prioriteringar och resurstilldelning. Idag finns rättssäkerheten på papperet för elever i behov av särskilt stöd, samtidigt som tjänstemän ofta presenterar ett bristfälligt beslutsunderlag för politiker. Ett svagt underlag gör det möjligt för politiker att köpa en krona skola för åttio öre.

Vill vi vårda skolans demokratiska uppdrag måste vi som är yrkesverksamma använda lagen som utgångspunkt och verktyg — utan undantag. Det behöver finnas dokumenterade belägg för skolors behov, vilket kräver tydliga rutiner, bättre uppföljning och en starkare dialog mellan skola och huvudman. Annars riskerar vi att svika både eleverna och demokratin. Beslutsunderlaget inför resurstilldelning måste både kvalitativt och kvantitativt beskriva verkligheten i alla skolor.

Om skolpolitiker inte vill finansiera den verklighet som presenteras för dem finns alltid alternativet för dem att ändra i skollagen. Så länge som det kommer fortsätta att saknas belägg för skolors behov av särskilt stöd kommer ekonomiska resurser alternativt ändringar i skollag att fortsätta lysa med sin frånvaro.

Mikael Engelhart, specialpedagog, Borås

LÄS ÄVEN:

”Delseger”: Lärarna slipper dammsuga varje dag

Facket fick igenom krav på schemalagd planeringstid