”Lagstadga logopeder i elevhälsan!”
Debatt Många barn får vänta över ett år på att träffa logoped, ibland upp till tre år för utredning, och endast två regioner klarar vårdgarantin, larmar Logopedförbundet och Afasiförbundet/Talknuten.
LÄS ÄVEN Vädjar till regeringen: ta ansvar för förskolebarnen med autism!
Tidiga insatser är avgörande för de 7–8 procent barn som har DLD, utvecklingsrelaterad språkstörning. Språket är grunden för att kunskapsinlärning. Logopeder i elevhälsan skulle kunna göra avgörande skillnad för denna elevgrupp, men också för andra barn i språklig sårbarhet.
Forskning visar att barn med tidiga språksvårigheter löper ökad risk för svårigheter långt upp i vuxen ålder – i utbildning, psykisk hälsa och etablering på arbetsmarknaden. När vi fördröjer utredning och insatser skjuter vi inte bara upp problemen, vi förstärker dem.
Den skolreform som riksdagen röstar om den 3 juni riskerar att förstärka dessa djupgående problem ytterligare.
En av de mest alarmerande slutsatserna i NPO:s kartläggning av logoepiska insatser till barn med utvecklingsrelaterad språkstörning, DLD (Socialstyrelsen 2025) är de långa väntetiderna. På flera håll i landet får barn vänta över ett år på att träffa logoped, ibland två till tre år för utredning. Endast två regioner klarar vårdgarantin.
Kombination av långa utredningsköer, skolans relativt låga kompetens om DLD och den bristande tillgång till logopeder i elevhälsan leder till att elever med DLD:s konventionsstadgade rätt till utbildning kraftigt åsidosatts.
Regionerna abdikerar från sitt ansvar, elever med DLD ska efter skolstart få allt stöd i skolan. Den elev som nyss fått, eller fortfarande väntar på, en diagnos kastas in i ett skolsystem där språkliga krav ökat dramatiskt, men där det specialiserade stödet minskar. Den skolreform som riksdagen röstar om den 3 juni riskerar att förstärka dessa djupgående problem ytterligare. Funktionsrätt Sverige har slagit larm om att skolreformen hotar att försämra elever med funktionsnedsättnings rätt till en fungerande skolgång.
Det handlar dessutom om en strukturell åldersdiskriminering. NPO konstaterar att få regioner erbjuder intervention i åldern 7–17 år, trots att behovet kvarstår. Samtidigt klargör juridiska bedömningar att vården inte får begränsas baserat på ålder.
En central förklaring till denna ojämlikhet är att logopeder inte är en lagstadgad profession i elevhälsan. I dag är logopeder, trots sin centrala roll för elevers språk och kommunikation, en av de största icke lagstadgade yrkesgrupperna i elevhälsan. Det innebär att deras närvaro beror på lokala prioriteringar – inte på behov.
Logopeder i elevhälsan kan bidra till:
- Tidiga och träffsäkra insatser: Logopeder kan identifiera och kartlägga språksvårigheter hos elever med DLD tidigt, vilket gör att rätt stöd sätts in snabbare och mer effektivt.
- Anpassad undervisning: De bidrar med konkret vägledning till lärare om hur undervisningen kan språkanpassas, så att elever med DLD bättre kan förstå, delta och nå kunskapsmålen.
- Stärkt elevhälsa och likvärdighet: Med logopedisk kompetens i elevhälsan får skolan bättre förutsättningar att ge långsiktigt och likvärdigt stöd till elever med språkstörning.
Att logopeder saknas i elevhälsan är ett systemfel. Fördröjd utredning av DLD innebär att barnet förlorar tid som aldrig kan tas igen.
Lilian Larsson, Förbundsordförande Afasiförbundet/Talknuten
Kerstin Wiström, Förbundsordförande Logopedförbundet
ÄS ÄVEN
Vi måste prata mer om språkstörning
