Hundra mil för en dyslexiutredning?

Foto: Adobe Stock
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
LÄS MER https://www.vilarare.se/specialpedagogik/lasinlarning/niclas-fohlin-staten-skapar-analfabeter/
Specialläraren Niclas Fohlin skrev i debattartikeln ”Staten skapar analfabeter” (Specialpedagogik, 14/10 2024) att ”Region Norrbotten har valt att inte låta dyslexiutredningar omfattas av vårdgarantin, vilket innebär att man inte har rätt till att få en utredning inom regionen”.
Region Norrbotten har bett om att få en rättelse publicerad, och den lyder så här, från regionens pressansvariga Emma Bergström Wuolo:
”Sedan tidigare så finns den en överenskommelse mellan Norrbottens kommuner och Region Norrbotten om ansvarsfördelning vid språk-, läs- och skrivsvårigheter. Ansvarsfördelningen innebär att skolan har ansvar för att genomföra pedagogiska insatser som underlättar elevens lärande och för att genomföra utredningar av läs- och skrivsvårigheter enligt modell och utbildning från SPSM eller annan likvärdig metod. I samband med remiss till länslogopedin ska dessa utredningar bifogas.
Länslogopedin ansvarar för utredningar av språkstörning, artikulations- och oralmotoriska svårigheter, samt för att genomföra kompletterande utredningar vid sammansatt problematik, såsom språkstörning i kombination med adhd, autism eller dyslexi. Om en elev inte gör tillräckliga framsteg trots skolans insatser, kan skolan remittera eleven till länslogopedin för vidare bedömning.
Dyslexi omfattas av vårdgarantin. I vissa fall har patienter fått vård i annan region, vilket då bekostats av Region Norrbotten.
Logopedin tar även emot remisser vid behov av personliga hjälpmedel för kommunikation, läsning och skrivning i vardagliga aktiviteter (utanför skolan), second opinion, intyg till ex. försäkringsbolag om inte skolan har verifierad intygsskrivare. Syftet med den etablerade ansvarsfördelningen är att säkerställa att elever snabbt får rätt stöd, särskilt inom skolans ram där anpassningar behöver göras.
Vi vill också understryka att dyslexi, liksom andra svårigheter vi utreder inom logopedin, omfattas av vårdgarantin. I vissa fall har patienter fått vård i annan region, vilket då bekostats av Region Norrbotten. Avslutningsvis vill vi lyfta att skolornas möjlighet att ge stöd kan variera beroende på lokal kompetens, vilket är en utmaning för skolhuvudmännen, men något som ligger utanför Region Norrbottens ansvar.”
Specialläraren Niclas Fohlin är inte böjd att hålla med. Hans slutkommentar:
”Region Norrbotten har genom en egen överenskommelse flyttat det primära ansvaret för dyslexiutredningar till skolhuvudmannen. Skollagen (3 kap. 7 §) ålägger visserligen skolan att göra pedagogiska kartläggningar, men enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) ligger det medicinska och logopediska ansvaret på regionerna. Skolan måste ge stöd oavsett diagnos, men skolan kan inte fastställa en ICD-diagnos (F81.0).
i praktiken avstår många familjer från långa resor med förlorad arbetsinkomst, varpå regionen återigen delegerar ansvaret till skolan eller vårdnadshavarna och undgår sitt vårdansvar.
När regionen trots allt beviljar logopedisk utredning för dyslexi upphandlas den ofta i Stockholm. Familjer från till exempel Pajala måste då resa över 100 mil. Många avstår på grund av kostnad och förlorad arbetsinkomst, och får i praktiken ingen medicinsk bedömning av sina läs- och skrivsvårigheter.
Konsekvensen blir att elever i Norrbotten riskerar att stå utan logopedisk diagnostik med frågeställning dyslexi under sina skolår. Att förlägga ett medicinskt uppdrag till skolan utan tydligt lagstöd väcker därför frågan om överenskommelsens förenlighet med gällande regelverk.”
LÄS ÄVEN
”Läroplansutredningens föråldrade syn på dyslexi gör mig rädd och orolig”
Mer kritik: DNP diskriminerar dyslektiker – Skolverket saknar evidens
Tina Reuterberg: ”Vi måste sluta se föräldrar som en krävande mobb”