Hårda kritiken: ”S tar ställning – mot lärarna”

En bild från en skåphall i en skola, till vänster ett rundat porträtt av Anders Ygeman, till höger två små ramar, överst Hanna Garberg i sitt arbetsrum, underst ett porträtt av Thom Hunter
Foto: AdobeStock/Oscar Omne/Privat

Anders Ygemans (S) motion om lärares tid får Hanna Garberg och Thom Hunter att varna för skolsvek.

Snart ska riksdagen rösta om reglering av lärares undervisningstid.
Men en av motionerna inför omröstningen sticker ut, skriver Hanna Garberg och Thom Hunter: ”Väntar ett nytt skolsvek bakom hörnet”?

Den fjärde juni debatterar riksdagen lagreglering om lärares undervisningstid och planeringstid. Veckan därpå, den nionde juni, ska riksdagsombuden rösta.

I skrivande stund finns tre motioner till propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget”, varav en verkligen sticker ut. Det mest anmärkningsvärda med Socialdemokraternas motion är inte vad den säger utan vad den vägrar förstå. Problemet är alltså inte vad motionen innehåller i sak utan att slutsatsen som den landar i är direkt hånfull mot lärarna.

”Logiken kollapsar”

Motionen beskriver korrekt hur lärares uppdrag under många år trängts undan genom försämrade förutsättningar och ökningar av administration, dokumentation och byråkratisk ängslighet. Den beskriver korrekt hur arbetsmiljön konsekvent försämrats över lång tid och hur läraryrkets attraktivitet därmed urholkats. Socialdemokraternas motion beskriver dessutom även korrekt hur lärare saknar tid för sitt kärnuppdrag.

Men när slutsatsen skall dras backas det undan – rakt tillbaka in i den ordning och struktur som skapade problemen från första början. Motionen påstår nämligen att förbättringar av lärares arbetsvillkor måste ske med respekt för den svenska modellen och det är här logiken kollapsar. För vad är det egentligen Socialdemokraterna försvarar?

Respekt för den svenska modellen

Under decennier har SKR konsekvent motsatt sig bindande regleringar av lärares arbetsbelastning. Avtal efter avtal har presenterats som historiska satsningar på arbetsmiljö, samtidigt som undervisningstid, dokumentationsbörda och administrativ belastning fortsatt att öka i praktiken.

HÖK-avtalen har gång på gång fyllts med formuleringar om dialog, lokal samverkan och lokala processer – men när frågan om faktisk reglering av arbetets omfattning aktualiserats har arbetsgivarsidan dragit sig undan bakom fega formuleringar som ”dimensionering” eller ”balans”.

”Lokal flexibilitet”

Det är detta som är den centrala politiska frågan: om den svenska modellen under så lång tid konsekvent misslyckats med att skydda lärarnas arbetsmiljö, varför skall samma modell nu användas som argument mot lagstiftning?

Socialdemokraterna skriver själva helt riktigt i sin motion att ”alltför mycket av lärarnas tid under lång tid har trängts undan”. Frågan de inte vågar ställa är: Av vem?

Det här har inte skett i ett ideologiskt vakuum. Det här har skett och sker dagligen i ett system där arbetsgivaren – organiserad genom SKR – konsekvent försvarat maximal lokal flexibilitet och motsatt sig nationellt bindande begränsningar av arbetsbelastningen. Och det har skett samtidigt som de politiska partier som nu talar om "respekt för parterna” accepterat resultaten avtal efter avtal.

Det är därför motionen blir så märklig. Den beskriver på ett korrekt sätt effekterna av ett haveri, men försvarar mekanismen som producerat detsamma. Vår arbetsmiljö och därmed våra elevers resultat skall och får inte förbättras utanför avtal.

”Ökade sjukskrivningar”

Just här springer verkligheten ifrån motionen. Om ett system under årtionden producerar ökande sjukskrivningar, lärarbrist, sjunkande elevresultat, administrativ expansion och växande svårigheter att rekrytera och behålla lärare, då är problemet inte att staten till slut ingriper. Problemet är att ingen gjort det tidigare.

Det mest ironiska i situationen är att Socialdemokraterna i samma motion försöker inta vår, lärarnas, sida retoriskt. De skriver om arbetsro, tid och bättre förutsättningar för uppdraget. Men när konflikten väl konkretiseras – när frågan handlar om huruvida lärarnas tid faktiskt skall skyddas genom nationell reglering – då kommer socialdemokratin ut som den sanna konservativa kraften i svensk skolpolitisk samtid och placerar sig på samma sida om SKR:s historiska linje: mot bindande begränsningar, mot central reglering och för fortsatt obegränsad lokal flexibilitet.

Det här är ingen neutral position - det är ett ställningstagande mot lärarna och det är kanske ärligt talat just därför frågan nu hamnat hos lagstiftarna överhuvudtaget. Om den svenska modellen verkligen hade fungerat för lärarkåren hade propositionen aldrig behövt skrivas och i förlängningen, om Socialdemokraterna som de nu menar verkligen varit för en reglering av lärares arbetstid så hade en sådan skett för länge sedan, dessutom antagligen genom avtalstext.

”Nytt skolsvek?”

Står vi inför ett uppriktigt försök att förändra förutsättningarna för professionen eller väntar ett nytt skolsvek runt hörnet? Vid torsdagens debatt är det fler än Socialdemokraterna inblandade och inför voteringen som följer på proposition och motioner har det lovats vitt och brett av alla riksdagens partier att reformen faktiskt kommer att röstas igenom. I nästa steg ser Sveriges alla lärare med spänning fram emot huruvida Tidöpartiernas löfte att utredningens sifferintervaller är de som förordningen kommer att baseras på håller, eller om SKR:s påtryckningar i linje med Socialdemokraternas motion i stället gör regleringsreformerna fullständigt tandlösa.

Hanna Garberg, förtroendevald Sveriges Lärare, Stockholm

Thom Hunter, förtroendevald Sveriges Lärare, Partille

LÄS ÄVEN:

Läraren Hanna grillar politikerna i fackets podd

Segergesten – här inleder Sveriges Lärare valrörelsen

Politikerna eniga – lärares tid ska regleras

Storbråk om lärarnas tid: ”SKR siffertrixar”

SKR:s hot efter lärarnas krav: ”Då höjer vi skatten”