Förslaget: Nationellt system för begåvade elever
Det behövs ett smidigare system för elever som behöver plugga på högre nivå, skriver Ryan Jurison.
Debatt
Det pratas mycket om elever som behöver extra stöd, men inte så mycket om elever som behöver utmaning. Ryan Jurison önskar sig ett smidigare system för att låta elever på högstadiet läsa kurser på gymnasiet, och elever på gymnasiet att läsa på högskola.
”Ett vettigt sätt följa skollagens krav om ledning och stimulans för alla elever”, skriver debattören.
I den svenska skollagen står det att alla elever har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt, vilket är ett värdigt mål väl värt att eftersträva. I praktiken läggs fokus för det mesta på att stärka upp elever som behöver extra stöd för att kunna nå målen.
Ryan Jurison
Ibland, nästan som ett eftertanke, påpekar någon att det finns en andel av eleverna som behöver extra utmaningar. Trots alarmerande rubriker om Sveriges förfall som kunskapsnation, bör man komma ihåg att det finns en del elever som presterar väldigt högt och når långt över kursmålen för skolformen där de befinner sig. Det sägs att man som lärare bör tänka på det, och hitta något som dessa kan jobba lite extra med, i stort sett själva, men det finns en bättre väg framåt för eleverna.
”Bristande struktur”
Jag är behörig för och jobbat på både högstadiet och gymnasiet. Just nu undervisar jag på en kommunal högstadieskola, och varje år så har jag ett antal elever som visar kunskaper och förmågor som motsvarar målen på kurserna för gymnasiet. Jag upplever inte det som krävande att erbjuda utmanande material för dessa elever, men jag funderar ofta över att det finns en bristande struktur för detta i praktiken.
Eleverna nu har för möjlighet att begära en särskild prövning mot betyg för grundskolan, men om en elev gör det så saknas det tydliga planer för vad som händer sedan. Det är möjligt för eleverna att senare kunna begära särskild prövning av gymnasiekurser, men det blir ett klumpigt system att behöva be om prövning efter prövning på ett sätt som skiljer sig så dramatiskt från traditionella undervisningsformer som leder rakt till betyg.
Klumpigt system
Jag kan se många fördelar med att det skulle finnas ett nationellt system där alla grundskoleelever skulle kunna läsa gymnasiekurser och få betyg i dessa redan på grundskolan, förutsatt att det finns en legitimerad lärare behörig för att sätta betyg för gymnasiekurser tillgänglig.
Det vore en riktig väg framåt för eleverna som behöver sådan stimulans, och som leder till ett erkännande av deras kunskaper och förmågor. Att det även skulle eventuellt kunna frigöra tid för andra ämnen där eleven behöver ägna mer tid åt när de läser på gymnasiet är bara en av flera positiva effekter av förslaget.
”Värnar högpresterande”
Ett liknande system skulle även kunna införas på gymnasiet, där eleverna som presterar högt och på universitetsnivå skulle kunna erbjudas möjlighet till att läsa högskolepoäng i ämnen de presterar på denna nivå.
I många delar av USA erbjuds ”advanced placement”-kurser kurser som ger high school-elever möjligheten till att börja samla credits (motsvarande högskolepoäng) innan de får börja sina universitetsstudier ”på riktigt”.
Om vi erbjuder gymnasiekurser på alla grundskolor, och vissa högskolekurser på gymnasieskolorna, kan vi på ett mer effektivt sätt värna om vår högpresterande och särbegåvade elever, och på ett vettigt sätt följa skollagens krav om ledning och stimulans för alla elever.
Ryan Jurison, lärare, Nyköping
LÄS ÄVEN:
