Läroplanerna kan försenas: ”Ett haveri”

LÄS OCKSÅ: Granskning: Hoten mot ”Den nya skolan”

Under våren har Vi Lärares systertidning Ämnesläraren i flera uppmärksammade artiklar granskat Skolverkets arbete med de nya läro- och kursplanerna, ett arbete som kritiseras hårt av tunga experter.

Det gäller inte minst flera av de ämnesspecifika instruktionerna som ska säkra kursplanernas vetenskapliga förankring.

– Processen är ett haveri, menar Jonas Linderoth som har varit expert i läroplansutredningen och är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Kursplanerna är tänkta att följa den inriktning som läroplansutredningen tog fram. Trots det har en del av dem som fått Skolverkets uppdrag att skriva de olika ämnesinstruktionerna valt en annan linje.

Är det för stressat tidsschema?

– När det gäller kursplanerna försvårar tidsschemat möjligheterna att göra ett bra jobb. Skolverket borde ha fått mer tid på sig av regeringen, vilket verket också begärt men inte fått,  säger pedagogikprofessorn Linda Fälth vid Linnéuniversitetet, en annan av läroplansutredningens experter.

Finns det ett systemfel hos Skolverket?

– Det är en bra fråga som det är svårt att svara enkelt på. Det finns många kompetenta personer på Skolverket. Samtidigt är det inte bara tidspressen som har ställt till det i arbetet med de nya kursplanerna.

– Trots att det är mycket tydligt att kursplanerna ska följa den inriktning som läroplansutredningen tog fram, har en del av de som fick verkets uppdrag att skriva de olika ämnesinstruktionerna valt att i stället föra fram sin egen agenda.

Linda Fälth jämför med ett husbygge.

– Skolverket har fått i uppdrag att rita fyrkantiga hus. För att ta reda på hur det ska gå till har man bjudit in ett helt gäng arkitekter som är specialiserade på att rita runda hus. Ingen bra start med andra ord.

En bombmatta av kritik

I höstas levererade Riksrevisionen en bombmatta av kritik mot Skolverket:

• Myndighetens rutiner säkerställer inte att stödet till skolväsendet vilar på vetenskaplig grund. Rutinerna lever dessutom inte upp till rimliga krav på systematik och transparens.
• Skolverket ställer inte, vid samarbeten med forskare, krav på att forskarna ska utgå från systematiska litteratursökningar eller att de ska dokumentera hur de gör urval och värderar forskning.
• Kunskapsunderlag riskerar att baseras på ofullständiga eller subjektiva forskningssammanställningar.
• Snäva tidsramar leder till att forskare ofta tackar nej till att medverka, och till att de forskare som accepterar villkoren inte har förutsättningar att göra ett bra arbete.

Ungefär samtidigt konstaterades det i en annan revisionsrapport att bristande samordning, samsyn och kontroll hos verket bidragit till problemen med den havererade digitala provplattformen som hittills kostat skattebetalarna närmare en miljard kronor, vilket ungefär motsvarar personalkostnaden för 1500 lärare under ett år.

Enligt revisionsrapporten har Skolverkets återrapportering till regeringen dessutom varit mer positiv än vad verkligheten gett skäl för.

Hjärnforskaren: ”De ligger 20 år efter”

Återkommande anklagas Skolverket för att politiska beslut inte genomförs som det är tänkt.

– Kultur äter strategier till frukost. Skolverket ligger i sin kulturförändring 15–20 år efter i förhållande till vad politiken och medborgarna vill, säger Martin Ingvar som är hjärnforskare, professor vid Karolinska institutet och tidigare expert i läroplansutredningen.

– Trots att Skolverket har dubblerat sitt manskap, köper man in kunskap i parti och minut utan en övergripande idé om vart man ska nå. Bristande styrning under många år har lett till en "pedagogernas marknad", uppgifter löses styckevis och delt med en väldig fragmentisering som följd. Det finns i myndighetskulturen en oförmåga att förstå skillnaden mellan vad en enkel studie påstår och vad som är vetenskapens läge. Att följa vad en forskare har funnit i en intervjustudie med åtta barn är inte evidens.

Martin Ingvar menar att Skolverket inte ensamt kan lastas för dagens situation.

– Regeringar har lagt det ena tilläggsuppdraget efter det andra vilket har försvårat en sammanhållen styrning av myndigheten.

Det har, enligt Martin Ingvar, under en tid funnits en tilltagande frustration från den politiska nivån över att skolan inte lyckas bättre med sitt kompensatoriska och utjämnande uppdrag.

– När även primäruppdraget, till exempel att lära eleverna grundfunktioner som att läsa, sviktar blir den politiska nivån extra otålig. Alla partier önskar sig bättre resultat, framför allt för de barn som inte har bokhyllor hemma med många böcker i.

Enligt undersökningar kan cirka en fjärdedel av eleverna i årskurs nio inte läsa på en rimlig nivå.

– Att inte kunna läsa ordentligt i ett högutvecklat land som Sverige påverkar förmågan att upprätthålla ett arbete, bilda familj och passa in i samhället. Om du dessutom parar det med en grundläggande social ojämlikhet så bygger du en statligt subventionerad krutburk.

Politik och myndigheter i otakt

Kritik mot Skolverkets, och dess föregångares, sätt att arbeta med bland annat kurs- och läroplaner långt ifrån något nytt.

– Att byråkratin och politiken inte alltid går i takt på skolans område finns det flera exempel på. I mitten på 1970-talet till exempel, försökte dåvarande Skolöverstyrelsen i det så kallade MUT-projektet (Målbestämning och Utvärdering) revidera den då gällande läroplanen mot mer målstyrning, berättar Johan Samuelsson som är professor i historia vid Karlstads universitet.

– Idén väckte stor uppmärksamhet, fick många tidningsrubriker och utsattes för omfattande kritik från både lärare och politiker. Till slut fick det skolråd på Skolöverstyrelsen som var ansvarig för projektet sparken och projektet lades ner.

På grund av det politiska trycket?

 – Ja, och lärartrycket. Det var omfattande kritik från många håll.

Fick generaldirektören behålla sitt jobb?

– Den gången fick han det.

Fotnot: Skolverkets avgående generaldirektör Joakim Malmström och överdirektör Christina Månberg har avböjt en intervju med Vi Lärare om arbetet med de kommande läro- och kursplanerna samt den digitala provplattformen.