Läraren: ”Hit borde pengarna gå i stället”
Jill Trygg är ordförande för Sveriges Lärare i Habo.
Hoten mot ”nya skolan”
I fjol gick Habo kommun strax norr om Jönköping med 49 miljoner kronor i överskott – mer än budgeterat.
– Det är pengar som bland annat kan användas till att öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek i förskolan, säger Jill Trygg som är ordförande för Sveriges Lärare i Habo.
LÄS OCKSÅ: Granskning: Hoten mot ”Den nya skolan”
Efter att under många år ha arbetat som förskollärare på en av kommunens förskolor arbetar Jill Trygg i dag i kommunens bemanningspool för förskolan och skolan.
– Att som fackordförande arbeta i poolen innebär extra goda möjligheter att träffa medlemmarna och lyssna in vad de vill.
Enligt statistikdatabasen Kolada är barngrupperna i Habos kommunala förskolor i genomsnitt större än vad Skolverket rekommenderar.
– Barngrupperna behöver minska i storlek. I ett par förskolor ställer lokalerna till med problem och försvårar en uppdelning av barnen i fler grupper, berättar Jill Trygg.
– Även om den har förbättrats något, behöver personaltätheten öka ytterligare. Det gäller inte minst inom fritids som har stora barngrupper.
Bättre än snittet
77 procent av de anställda i Habos kommunala förskolor är legitimerade lärare vilket är över riksgenomsnittet.
Se fler siffror längre ner i artikeln.
– Det är ett resultat av medvetna beslut. Sedan flera år tillbaka tillsvidareanställs ingen i förskolan som inte är legitimerad lärare.
Är det bra?
– Ja. En hög andel legitimerade förskollärare innebär högre kvalitet på verksamheten och en annan arbetsbelastning på förskollärarna. Samtidigt finns det medlemmar som gärna sett att det även anställs assistenter eller liknande med tydligt avgränsade arbetsuppgifter, till exempel att torka av bord, hänga in kläder och liknande.
Satsade mindre på skolan
Även när det gäller andelen legitimerade lärare i grundskolan ligger Habo kommun över riksgenomsnittet. I fjol var 84,5 procent av grundskollärarna legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne.
Under 2023 och 2024 satsade Habo kommun mindre på grundskolan jämfört med snittet för svenska kommuner efter att hänsyn tagits till strukturella faktorer som till exempel befolkningssammansättning, enligt statistikdatabasen Kolada.
– Det har skjutits till en del till skolan, framför allt till högstadiet. Men det behövs mer pengar, inte minst inom fritids, berättar Jill Trygg.
Vilken är den största utmaningen under kommande år?
– Inom förskola är det personaltätheten, fler händer helt enkelt. I grundskolan är det barn med särskilda behov och elever med hög problematisk frånvaro. Hösten 2027 ska vi ha en egen resursenhet på plats som kan ta emot elever med extra stora behov. Tanken är att man ska vara inskriven där under en viss period och få hjälp av behörig personal.
