De säger NEJ – trots 32 miljarder i överskott

Enligt SCB:s genomgång gick de flesta kommuner med plus under 2025 – sammanlagt 32 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär kostnaden för 45 000 lärartjänster under ett år.

Av Sveriges 290 kommuner var det enbart 35 som visade röda siffror.

I år och nästa år kan överskotten bli ännu högre.

– Lärare i förskola och skola är hårt pressade. För dem är det ett hån att höra om kommunernas goda ekonomi, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.

Vi Lärare nummer 2, 2026.

– Med dagens styrning är det kommunerna som avgör ambitionsnivån. Vill de vara en kommun som satsar på barn och unga? Eller vill de fortsätta att urholka skolsystemet, försämra barns och elevers kunskapsresultat och samtidigt öka lärarnas arbetsbelastning och stress?

En järnaxel mot förslaget

Torsdagen den 4 juni väntas riksdagen i bred politisk enighet säga ja till propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget”. Enligt förslaget ska det i skollagen skrivas in att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Det blir därefter upp till regeringen att meddela tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.

Kommunernas medlems- och arbetsgivarorganisation SKR bildar tillsammans med sin privata motsvarighet på skolområdet Almega utbildning och rektorsfacket Sveriges Skolledare en järnaxel mot förslaget.

– Det som nu pågår är mycket allvarligt och ett unikt avsteg från den svenska modellen, det vill säga att det är arbetsmarknadens parter som förhandlar om villkoren. Att på detta sätt flytta makt från parterna till regeringen tycker jag är fel, säger Almega utbildnings förbundsdirektör Andreas Mörck.

”Sprider felaktigheter”

SKR:s ordförande Anders Henriksson (S) är inne på samma linje.

– Den här reformen kortsluter den svenska modellen. Dessutom är den kraftigt underfinansierad från regeringens sida. Enligt våra beräkningar fattas det fem miljarder kronor, och då är inte förskolan och fritidshemmen inberäknade. Genomförs detta får kommunerna antingen skära ner på andra delar inom skolan eller höja skatten. Inget av de förslagen är bra.

Det är argument som Anna Olskog inte ger mycket för.

– Tyvärr försöker SKR och Almega utbildning stoppa reformen genom att sprida felaktigheter om den.

– Jag tycker att det är självklart att kommunerna måste bidra till finansieringen. Under 2000-talet har lärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. Staten ska inte belöna huvudmän som ger lärare alldeles för mycket undervisningstid. Nu är det hög tid för huvudmännen att ta sitt ansvar.

Principfrågan är avgjord

Efter att ha förlorat principfrågan om en statlig reglering av lärares undervisningsuppdrag, riktar SKR och Almega utbildning nu in sig på att påverka regeringens – förväntade – beslut i sommar om hur mycket tid som ska läggas på undervisningsuppdragets olika delar.

– Det hoppas jag verkligen att man kommer att ha en dialog om, säger Carina Wutzler (M), som är SKR:s andre vice ordförande.

Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman:

– Vi hade önskat att regeringen i större utsträckning hade involverat arbetsmarknadens parter. Det har man möjlighet att göra nu när den faktiska regleringen ska göras.

”Tid för undervisningsuppdraget” är bara en av flera propositioner på skolans område som riksdagen ska ta ställning till under försommaren.

Gemensamt för förslagen är att de främst är inriktade på skolans ”inre liv”, inte systembristerna.