Anna Olskog: Hur många misslyckanden ska vi acceptera?

Utbildning är en avgörande skyddsfaktor mot segregation, utanförskap och i förlängningen kriminalitet. Svenska folket verkar förstå det, med den faktiska politiken bygger på andra prioriteringar, skriver förbundsordförande Anna Olskog.

Hur viktigt är utbildning? Enligt opinionsinstitutet Novus sätter svenska folket sjukvården etta med skolan som god tvåa. Den här prioriteringen borde göra en resursstark skola och förskola till en självklarhet. Men så är det inte.

För om skola och utbildning vore prioriterat, varför har då lärares arbetssituation försämrats de senaste 20 åren? Varför är det okej att 20 000 elever förra året lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet? Om vi nu tror på utbildning, varför är resurser till extra stödundervisning så sällsynta? Till elevhälsa? Till r­imliga gruppstorlekar? Allt kokar ner till den ofrånkomliga frågan: varför tillåter samhället att så många elever regelbundet misslyckas i skolan?

Ett underkänt betyg är aldrig bara en bokstav på ett papper. För många elever blir det en signal om att dörrar stängs innan livet ens hunnit börja. Vägen till utanförskap blir kort.

Utslagning är inte gratis för samhället. Färre som jobbar och bidrar, minskad tillit och framtidstro, ja det kostar. Och det slutar inte där. Sambandet mellan svaga skolresultat och brottslighet är tyvärr ett faktum.

F som i fängelse

Sveriges Lärares nya rapport ”F som i fängelse” visar ett tydligt samband mellan skolmisslyckanden och senare kriminalitet. Det om något borde väl få politikernas alarmklockor att börja ljuda på högsta volym om vikten av att satsa på en resursstark skola?

Rapportens brutala siffror visar att elever som­ ­lämnar grundskolan med underkända betyg har dramatiskt högre sannolikhet att senare dömas till fängelse. Utbildning blir antingen den avgörande skyddsfaktorn, eller så uppstår en spricka i samhällets grund där unga människor faller igenom.

Vi har inte råd att misslyckas

När elever får rätt stöd, behöriga lärare och undervisning av hög kvalitet så ökar chanserna att lyckas – inte bara i skolan, utan i livet. Skolan kan vara den bro som tar ett barn över från otrygghet till framtidstro. Men en bro måste underhållas för att bära.

Politiken talar ofta om hårdare tag mot kriminalitet. Men det mest effektiva brottsförebyggande arbetet börjar långt tidigare. I förskolan och i klassrummet. Vi har inte råd att låta barn misslyckas i skolan. Kostnaden blir hög. För individen, för samhället och för allas vår trygghet.

Något är rejält snett i samhällets prioriteringar. En resursstark skola och förskola behövs mer än någonsin, men det avspeglas inte i den faktiska politiken i kommuner och riksdag. Och detta valår är några av de politiska partiernas paradnummer i stället sänkta arbetsgivaravgifter, höjda barnbidrag och sänkta inkomstskatter. Är det verkligen satsningar som är viktigare än ett resursstarkt skolväsende?

Mitt svar är ett rakt och bestämt nej. Skola och ­utbildning ska prioriteras först. Vi kan inte längre blunda och låta så många barn fortsätta misslyckas i sin färd genom skolsystemet.

Ledare i Vi Lärare #4 2026

LÄS MER:

Anna Olskog: Klagosången från det kommunala komplexet

Anna Olskog: Staten behöver ta tillbaka kontrollen

Anna Olskog: Legitimations­reformen är ofullbordad

Anna Olskog: Tre år med Sveriges Lärare – tre år av handlingskraft

Anna Olskog: Skolan är Sveriges viktigaste val