Therese Österling jobbar på Rinkebyskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i nordvästra Stockholm.
Till startsidan
Therese Österling har arbetat i sju år på Rinkebyskolan. ”På skolor som vår kan inte läraruppdraget vara ett ensamuppdrag”, säger hon.
F som i fängelse
Drygt hälften av niorna lämnar Rinkebyskolan med ett eller flera F-betyg.
Samtidigt ökar andelen som blir gymnasiebehöriga.
– Lyckad skolgång minskar risken för att hamna i kriminalitet, säger läraren Therese Österling.
Rinkebyskolan är en kommunal högstadieskola med knappt 250 elever i en socioekonomiskt utsatt del av nordvästra Stockholm. Trångboddheten i området är stor precis som arbetslösheten, fattigdomen och utanförskapet.
Sedan 2021 har drygt hälften av niorna (55 procent) lämnat Rinkebyskolan med ett eller flera F-betyg, en riskfaktor för att senare i livet dömas till fängelse.
Tre av tio har inte uppnått gymnasiebehörighet.
Trenden är dock positiv. 2025 blev 74,5 procent av niorna gymnasiebehöriga.
Therese Österling har arbetat som lärare i ungefär 30 år, varav de senaste sju på Rinkebyskolan, och undervisar i SO och svenska som andraspråk.
Har du haft elever som suttit eller sitter i fängelse?
– Även om jag inte följer dem efter att de har slutat här vet jag att det har gått illa för en del. Jag har också haft elever som hastigt flyttats från skolan på grund kriminalitet.
Therese Österling jobbar på Rinkebyskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i nordvästra Stockholm.
Rinkeby klassas av polisen som särskilt utsatt område med flera kriminella nätverk.
– Kriminaliteten är en del av många ungdomars närhet och vardag. Inte minst nu när det blir varmare ser man hur det langas och läggs droger utanför skolan. Polisen är ofta i området.
Therese Österling berättar att det emellanåt är ganska tydligt vilka elever som löper extra stor risk för att hamna snett.
– Om en elev till exempel börjar ha stor frånvaro, verkar uppgiven och tappar i förhållande till övriga i klassen är det viktigt att snabbt agera och sätta in resurser.
Klarar ni det?
– Ibland lyckas vi hjälpa dem, ibland inte.
Under senare tid har så kallade ”no excuses-skolor” diskuterats som en metod för att öka studieresultaten, speciellt i utsatta områden.
– Det tror jag inte alls på. Vi har en helt annan ingång; undervisningen spelar roll. Är den bra får vi studiero. Vi kan inte rädda elever i riskzonen genom att först disciplinera och straffa dem. Det är bara genom bra undervisning som vi klarar det.
Lärartätheten är hög på Rinkebyskolan, cirka åtta elever per lärare i genomsnitt, precis som andelen legitimerade och behöriga lärare.
– På skolor som vår kan inte läraruppdraget vara ett ensamuppdrag, ”jag och mina elever”. Vi får bättre undervisning när vi lärare planerar och arbetar tillsammans. Och nära eleverna. Vi behöver hela tiden ha koll på vad som just nu upplevs som svårt, vilka som inte hänger med, vad vi behöver ta om och repetera. Det kompensatoriska uppdraget måste vara en uttalad del av själva undervisningen.
En vanlig sägning i svensk skola är att ”vi måste tro på våra elever och deras förmåga att klara skolan”.
– Vi har valt att vända på den sägningen; det viktigaste är att eleverna tror på vår undervisning, att den angår dem, att de vet att de kommer att få hjälp, att deras lärare förstår dem.
En stor del av eleverna på Rinkebyskolan har föräldrar med begränsad utbildningsbakgrund och svaga kunskaper i svenska språket.
– Vi förutsätter att allt skolarbete i princip behöver ske i skolan och att föräldrarna inte har möjlighet att hjälpa sina barn med det akademiska, till exempel med en läxa i svenska eller att resonera på svenska om för- och nackdelar med revolution. Många av eleverna bor dessutom mycket trångt, har det tufft ekonomiskt och behöver hjälpa till mycket hemma.
Det är väl belagt att tidiga insatser är en framgångsfaktor, ibland till och med avgörande, för elever som är i behov av extra stöd.
– De flesta som kommer till oss från mellanstadiet har okej kunskaper, en del har mycket goda. Det finns i allmänhet en skolbakgrund att bygga på. Det är sällan jag har känt att det är för sent att göra något, vi har trots allt tre år på oss.
– Det är en annan sak när det gäller nyanlända. Då räcker ofta inte tre år, framför allt inte för att de ska klara svenskan.
Debatt Hon vill se lärarmajoritet i förskolans bemanning
Replik Svarar Sveriges Lärare: Blerta Hoti Singh (S), ger löfte om barngrupperna
Replik Hårda svaret på Maria Wimans kritik mot nya läroplanen
Debatt Lärare vet vilka elever som behöver stöd – problemet är att de inte får vad de behöver
Debatt Professorns kritik mot nya testen: ”Bara utgångspunkten”
Debatt Ulrica Björkblom Agah skriver om behovet av stöd och eleverna som inte får det
Krönika ”Jag ska vara ärlig med att detaljstyrning skrämmer mig.”
Debatt De vill se politikerna uppfylla sina vallöften om förskolan
Debatt Trettio timmar i förskolan – för barnens skull
Ledarkrönika ”Politiker: Ett av era viktigaste uppdrag väntar i landets klassrum och barngrupper”
Skolfinansiering Så kan skolpengen begränsas för friskolorna
Krönika ”En konsekvens av ett skolsystem som brister i själva fundamentet”
Hot och våld 338 kränkningsanmälningar i Stockholm i september – lärarnas vittnesmål.
Hot och våld Växande problem: ”Mörkertalet kan vara stort”
Hot och våld Sveriges Lärares krav för att stoppa den mörka utvecklingen.
Pisa 2025 ”Pisa-resultaten är nedslående och allvarliga”
Pisa 2025 ”Årskurs 1 får en skriv- och läsinlärningskursplan”
Pisa 2025 Mer än varannan utlandsfödd femtonåring saknar grundläggande läsförståelse.
Pisa 2025 ”Ett stort misslyckande”
Hot och våld ”De yngsta elevernas respektlöshet chockerade mig.”
Debatt ”En del barn kommer till skolan och ser bokstäver som konstiga ’krumelurer’”.
Krönika ”Praktisk klokhet är inte något vi blir färdiga med.”
Debatt Insikten fick läraren att göra om sin undervisning.
Debatt ”Tvingas pussla med enskilda semesterdagar som kan dras in i sista sekund.”
Betyg Två ämnen ger flest F: ”Behöver kostym i rätt storlek”
Krönika ”Skräcken på jorden. Ett tidsmässigt blodbad!.”
Sveriges lärare Skyddsombudens dag: ”Viktigare än någonsin”.
Arbetsmiljö Anledningen: Han skyddade en låda med mobiltelefoner.
Hot och våld Facket: ”De klarade inte mer.”
Forskning Inger Eriksson får Lärarstiftelsens forskarpris.
Hot och våld ”Vi delar Sveriges Lärares bild av att anmälningarna har ökat.”
Hot och våld 338 fall bara i september – så utsätts lärare av hot och våld av elever.
Debatt Han kräver att svenska skolan ändrar riktning – en gång för alla
Hot och våld Kräver skydds- och stödinsatser – har 14 dagar på sig att agera.
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Avtalsrörelse Förhandlingschefen: ”Vad som är bra för lärare, det är det inte SKR som ska uttala”
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Nedskärningar Facket varnar: Brist på personal en fara för undervisning och säkerhet
Arbetsmiljöbrott Fick rätt i tvist med arbetsgivaren: ”En facklig seger”
Juridik Sveriges Lärare: Skydd för anställda i offentlig sektor.
Krönika ”I just den här frågan fungerar inte den representativa demokratin.”
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Arbetsmiljö Skrev debattartikel i lokaltidning – ”Jag mådde dåligt i flera dagar.”
Särskilt stöd Myndigheternas arbete ses över: ”Vet att de kommer att misslyckas”
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Krönika ”Närvaro är inte bara något jag ger. Min närvaro gör också något.”
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning
Lärarpriser Prisas för metoden att göra elever till starka och trygga läsare