Replik: Skolans insatser kan ge bättre psykisk hälsa
Maral Jolstedt, Lotta Ryk, och Leif Strömwall, SBU, tillbakavisar kritiken mot SEL-program.
Debatt
PAX och andra SEL-program i skolan saknar vetenskapligt stöd, skriver Lina Karvonen och Alicia Eriksson. Men nu svarar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att deras tolkning av resultaten är förenklade.
Deras sammanvägning av resultaten visar istället god effekt på elevers psykiska hälsa.
Vi välkomnar att rapporter från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) diskuteras i Vi Lärare. Hur skolan bäst kan bidra till elevers psykiska hälsa är en central fråga som kräver en nyanserad användning av forskningsresultat.
SBU:s uppdrag är att göra oberoende, systematiska utvärderingar av forskning. Vi tar inte ställning för enskilda metoder, utan sammanställer vad vetenskapliga studier sammantaget visar – och hur tillförlitliga dessa resultat är. Mot den bakgrunden vill vi förtydliga våra slutsatser om det vetenskapliga stödet, såsom de redovisas i våra rapporter, och som återges alltför förenklat i debattinlägget av Lina Karvonen och Alicia Eriksson.
Finns stöd
För det första visar den första av SBU:s utvärderingar att det finns vetenskapligt stöd för skolbaserade insatser som bygger på socioemotionellt lärande, SEL. När resultat från alla relevanta studier vägs samman ses positiva effekter på elevers olika socioemotionella kompetenser och andra förutsättningar för ett gott psykiskt välbefinnande. Socioemotionellt lärande (SEL) är ett samlingsbegrepp för en grupp insatser med gemensam teoretisk grund. Våra slutsatser bygger inte på enskilda program, utan på vad forskningen sammantaget visar för denna typ av insats. I en uppföljande analys ser vi dessutom att resultaten är stabila oavsett kön, ålder och socioekonomisk bakgrund. Detta stöds även av stora internationella forskningssammanställningar som visar på konsekventa positiva effekter av SEL-program.
Tydligt och starkt resultat
För det andra behöver begreppet tillförlitlighet förtydligas. SBU använder det internationellt vedertagna GRADE-systemet, där evidensen uttrycks i fyra nivåer: hög, måttlig, låg och mycket låg. Nivåerna speglar hur säkra vi är på evidensläget och därmed slutsatserna. Hög tillförlitlighet innebär ett mycket stabilt kunskapsläge där nya studier sannolikt inte skulle förändra bedömningen av insatsens effekt. Måttlig tillförlitlighet är den näst högsta nivån och innebär ett relativt starkt vetenskapligt stöd, där resultaten är stabila även om viss osäkerhet kvarstår. Låg tillförlitlighet innebär ett mer begränsat kunskapsläge, men inte att evidens saknas. Först vid mycket låg tillförlitlighet är kunskapsläget oklart.
”Viktigt underlag”
Det är viktigt att framhålla att det för många andra insatser som används i skolan saknas vetenskapligt stöd. I det perspektivet utgör de insatser där det faktiskt finns evidens – såsom SEL-program – ett viktigt kunskapsunderlag. Att SEL-programmen når upp till måttlig evidensnivå är ett tydligt och starkt resultat, som förhoppningsvis kan bidra med användbara verktyg i skolans vardag.
Vi delar bilden av att elevers psykiska ohälsa är ett komplext område som kräver flera parallella insatser. Att en insats inte är en universallösning innebär dock inte att den saknar värde. Elevernas psykiska hälsa är alltför viktig för förenklade tolkningar. I en tid där många insatser saknar vetenskapligt stöd behöver vi ta vara på den kunskap som faktiskt finns – och använda den på ett korrekt sätt.
Leif Strömwall, professor i psykologi, enhetschef, SBU, Maral Jolstedt, Med Dr, specialistpsykolog, projektledare, SBU, Lotta Ryk, Med Dr, lärare, statistiker, projektledare, SBU.
LÄS ÄVEN:
