”Det är inte lösningen på elevers psykiska ohälsa”
Lina Karvonen och Alicia Eriksson ifrågasätter den vetenskapliga grunden hos PAX.
Replik
PAX och SEL lyfts fram som metoder för att förebygga elevers psykiska ohälsa – men debattörerna menar att det finns all anledning att tolka resultaten med viss försiktighet.
”Skolan behöver en mer precis och nyanserad användning av evidens i debatten. Eleverna förtjänar inget mindre”, skriver Lina Karvonen och Alicia Eriksson.
Skolan har en viktig roll i att främja elevers psykiska hälsa. Just därför behöver vi vara noggranna med vilka insatser som lyfts fram – och på vilka grunder.
I debatten förs program som PAX (en variant av Good Behavior Game) fram som effektiva verktyg för att förebygga psykisk ohälsa, missbruk och självskadebeteende. Den bilden delas dock inte av de oberoende kunskapsgenomgångar som finns.
”Låg tillförlitlighet”
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) beskriver i sina genomgångar ett osäkert kunskapsläge, med låg tillförlitlighet i resultaten och flera kunskapsluckor. Effekter på sociala förmågor kan möjligen finnas, men är små och osäkra, och det saknas underlag för att bedöma mer långtgående effekter.
Mot den bakgrunden väcks frågan hur SBU:s slutsatser har tolkats. I debatten hänvisas ofta till SBU som stöd för långtgående effekter, men en närmare läsning av myndighetens egna publikationer ger en betydligt mer försiktig bild. Det understryker vikten av att inte enbart förlita sig på hur forskningen återges av programägare.
Komplexa utmaningar
Samma mönster gäller för socialt och emotionellt lärande (SEL) i stort. Evidensen är begränsad och varierar mellan program och kontexter. Det innebär inte att insatserna saknar värde – men de kan inte utan vidare betraktas som en generell lösning på skolans komplexa utmaningar.
”Sammansatta behov”
Som speciallärare och specialpedagoger möter vi elever med sammansatta behov. Forskning och erfarenhet visar att psykisk ohälsa sällan har enkla orsaker – och ännu mer sällan enkla lösningar. Långsiktigt arbete med undervisningens kvalitet, fungerande lärmiljöer, elevhälsa och tidiga stödinsatser är avgörande.
Skolan behöver en mer precis och nyanserad användning av evidens i debatten. Eleverna förtjänar inget mindre.
Lina Karvonen, specialpedagog och doktorand inom psykisk hälsa
Alicia Eriksson, speciallärare och specialpedagog
LÄS ÄVEN:
”Hälsa och lärande behöver en kunskapssyn byggd på evidens”
