Niels Paarup-Petersen (C), Ulrika Heindorff (M) och Niklas Sigvardsson (S).
Debatt i riksdagen – alla partier sa JA till reglerad tid
Under torsdagens riksdagsdebatt sa samtliga partier ja till reglerad tid för lärarna. ”Men det är uppenbart att man inte står bakom reformen i sin helhet”, menar Anna Olskog, Sveriges Lärares ordförande.
Skolpolitik
Samtliga partier sa under torsdagens riksdagsdebatt ja till en nationell reglering av lärares undervisningstid.
– Det är väldigt bra att alla partier vill reglera undervisningstiden, men det är uppenbart att oppositionen utom Vänsterpartiet inte står bakom reformen i sin helhet, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (den så kallade usken) försvann för cirka 30 år sedan har såväl lärares undervisningstid som arbetsbelastning ökat. Återkommande besparingar – ofta lanserade som effektiviseringar – har förstärkt den utvecklingen.
Lärarfacken har under många år försökt få till en förhandlingsuppgörelse med arbetsgivarsidan om en central reglering av lärares undervisningstid, men utan att lyckas.
Beslutet sköts upp
Enligt den ursprungliga planeringen skulle riksdagen under torsdagen fatta beslut om propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget”, som bland annat innehåller en ändring av skollagen som slår fast att det i lärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.
En ändring som även ger regeringen rätt att tidsmässigt reglera de olika delarna av undervisningsuppdraget.
Av tidsskäl hann riksdagen inte fatta något beslut, däremot att debattera propositionen.
Samtliga partier hyllade i debatten lärarkåren och sade sig stå bakom de delar av propositionen som handlar om lärares undervisningsuppdrag.
– Vi i Centerpartiet har inte tidigare varit för en reglering av lärares undervisningstid. Men vi ändrade oss för några år sedan och vill det nu. Men vi anser att arbetsmarknadens parter ska in i processen, sade Niels Paarup-Petersen.
”Har stort potential”
Liknande uppfattning gav Niklas Sigvardsson (S) uttryck för.
– Den här reformen har stort potential och är en viktig del i att stärka den statliga styrningen av skolan. Vi kommer att rösta ja till proppen, sade han.
– Vi vill ge regeringen möjlighet att reglera lärares undervisnings- och planeringstid. Men det bör göras i dialog mellan arbetsmarknadens parter och staten.
Mathias Bengtsson (KD), Camilla Hansén (MP) och Joanna Lewerentz (M).
I en kommentar till riksdagsdebatten säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog att det verkar som om oppositionspartierna – förutom Vänsterpartiet – hade fått sina anföranden från SKR och Almega.
– De går arbetsgivarnas ärenden och sviker lärarna. Det är naturligtvis väldigt bra att alla partier vill reglera undervisningstiden, men det är uppenbart att man inte står bakom reformen i sin helhet. Reformen har en specifik konstruktion som man inte vill acceptera, menar Anna Olskog.
– Särskilt stötande är det när man låter antyda att regeringen inte lyssnat tillräckligt på arbetsmarknadens parter och därför borde inleda samtal med parterna. Vad menar man? Parterna har kontinuerligt – tillsammans och enskilt – under flera års tid haft en regelbunden och intensiv dialog med regeringen om regleringarna.
Fredrik Morin, gymnasie- och komvuxlärare, var en av många representanter från Sveriges Lärare Stockholm som från tidig morgon befann sig utanför Riksdagen och delade ut bland annat broschyrer till förbipasserande.
– Dialogen inleddes redan när utredningen pågick. Parterna hade därutöver representation i en expertgrupp knuten till utredningen. Arbetsgivarna vägrar dock acceptera regleringarna. Det är där skon klämmer. Det vet oppositionspartierna mycket väl, säger Anna Olskog.
Niklas Sigvardsson (S) sa i riksdagsdebatten att den ”svenska modellen är som starkast när arbetsgivare och arbetstagare sätter sig ner och förhandlar fram en lösning”.
– Begreppet den svenska modellen används väldigt ytligt och ensidigt i debatten för att slå vakt om arbetsgivarintressen och status quo, säger Anna Olskog.
– Den svenska modellen slår vi som förbund givetvis vakt om. Men den har alltid innefattat mängder av viktig lagstiftning. Regleringen av lärares tid är en nödvändig och naturlig vidareutveckling som fördjupar och förstärker den svenska modellen.
Patrick Reslow (SD), Joar Forssell (L) och Isabell Mixter (V).
Sverigedemokraternas utbildningspolitiske talesperson Patrick Reslow frågade vad som skulle göra att ”man plötsligt skulle kunna komma överens med SKR om en reglering”?
– SKR har inte velat möta kraven från lärarfacket. Varför försvarar ni den svenska modellen när den inte levererar?
Seger för alla lärare
Vänsterpartiets Isabell Mixter (V) beskrev lagförslaget som en seger för alla lärare.
– Parterna har inte lyckats komma överens. Därför behövs det lagstiftning för att förbättra lärarnas arbetsmiljö. Många lärare har i dag en ohållbar arbetsbelastning.
– Men det är risk för att regeringen och staten inte skjuter till tillräckligt med pengar.
Det sista höll Niklas Sigvardsson (S) med om.
– Staten måste se till att resurserna räcker. Annars riskerar vi större klasser och fler obehöriga lärare.
Dags att kliva fram
Under de se senaste 20 åren har undervisningstiden för lärare ökat med två veckor per år samtidigt som elevernas undervisningstid har minskat, enligt Anna Olskog.
– Staten ska inte belöna arbetsgivare som ägnar sig åt detta. När det gäller argumentationen om finansieringen är det viktigt att kommuner och fristående huvudmän nu kliver fram och tar ansvar, säger Anna Olskog.
– Kommunerna har ett överskott på 32 miljarder. Dessa miljarder kan komma till användning inom skolan. I stället prioriterar man nedskärningar.
På tisdag eftermiddag väntas riksdagen, om inget oförutsett inträffar, fatta beslut om propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget”.
LÄS MER:
Sveriges Lärares krav: ”Svik inte lärarna”
Hårda kritiken: ”S tar ställning – mot lärarna”
