Kaoset på fritids: Forskare söker orsaker bakom våldet
Helena Ackesjö och forskarkollegorna studerar orsakerna bakom våldet i fritidshem.
Hot och våld
Efter Sveriges Lärares larm om våldet mot lärare i fritidshem, bestämde sig Helena Ackesjö, professor i pedagogik, att forska på frågan. Målet är att identifiera risker och hitta lösningar på vad som kan göra yrket mer hållbart.
Fynden hittills? 130 barn i trånga lokaler, ensamarbete, outbildad personal.
– Det är värre än vi trodde, säger hon.
En enkät med frågor om arbetsmiljörisker och utsatthet har gått ut till lärare i fritidshem på samtliga skolor med fritidshem, totalt 4 683 enheter.
Svaren är värre än vad Helena Ackesjö, Marina Wernholm och Richard Andersson trodde.
Marina Wernholm
Forskargruppen från Linnéuniversitetet har fått pengar av Afa försäkring för att undersöka vilka faktorer som ligger bakom den otrygga arbetsmiljön på fritidshem, och komma med förslag på förbättringar.
”Ser risker”
– Vi ser att det finns strukturella risker i arbetet i de fritidshem där respondenterna jobbar, säger Helena Ackesjö.
Hon menar att våldet till stor del kan förklaras med de resurser som fritidshemmen har till förfogande för att svara på enorma, och spretiga behov.
– Stora barngupper i för trånga lokaler sätter till exempel barnen i situationer som är svåra att hantera. Barn reagerar när sammanhangen inte fungerar, säger hon.
Några som svarat på undersökningen vittnar om 130 barn på ett fritidshem, 80 barn i samma grupp, i trånga lokaler.
– Den situationen skapar ett stresspåslag, en ljudnivå som inte är hälsosam, säger hon.
Barn som har stöd under skoltiden kan bli av med stödet så fort dagen övergår i fritidshemsverksamhet, det saknas personal med fritidspedagogisk kompetens, frånvarande eller sjukskrivna kollegor ersätts inte av vikarier. Och lärare kan tvingas arbeta ensamma.
Richard Andersson
– En sak som vi inte var beredda på var ensamarbete på de här stora avdelningarna, det finns en strukturell underbemanning i fritidshem. Vad gör jag om det börjar brinna? Vad gör jag om det kommer hot utifrån? Det skapar oro och en utsatthet, säger Helena Ackesjö.
Våldet blir vardag
Arbetsvillkoren gör att toleransen för våldsamma situationer och hot blivit vardag, säger hon.
– För stora barngrupper i för trånga lokaler skapar något slags kultur av normaliserat undantagstillstånd, gränserna blir förskjutna kring vad som blir acceptabelt. Lärarna verkar mena att fysiskt och verbalt våld hör till arbetsbeskrivningen, säger hon.
Hög arbetsbelastning påverkar också hur ofta personalen orkar anmäla hoten.
– Lärarna kan dagligen få höra ”jävla hora, jävla fitta, min brorsa ska döda dig”. Det väcker frågor om var gränserna går för en anmälan, säger Helena Ackesjö.
Respondenterna har angett vilken typ av socioekonomiska förhållanden som skolan ligger i. Våldet förekommer överallt.
Men hoten är grövre i utsatta områden.
– Våldet är kanske inte ett annat, men uttrycken är det. Det finns barn med våldskapital, och det som händer i närområdet kan ta sig in i verksamheten, säger hon.
Totalt svarade 1155 personer från 214 olika kommuner. Det innebär att svarsfrekvensen inte ger en bild som går att generalisera.
– Men det skapar ändå inblick i läget, säger Helena Ackesjö.
Upprörda över ledningen
De tre forskarna sammanställer nu sina enkätsvar, och ska påbörja intervjuer med lärare och skolledare.
– Många lärare verkar upprörda över skolledningar som inte gör något, och det kan saknas handlingsplaner. Man hade velat att 100 procent svarat att de får det stöd de behöver av sin skolledning. Det är lite sorgligt, säger Helena Ackesjö.
Samma resultat ger Sveriges Lärares undersökning.
Nu har det gått 20 år sedan Helena Ackesjö själv arbetade i fritidshem.
Hon känner inte igen sig i beskrivningarna.
– Även då hade vi barn som inte kunde hantera stora grupper eller lite rörigare situationer. Vi punktmarkerade och det kunde hända att det utdelades sparkar och slag när barnet hamnade i affekt. Men det som våra respondenter beskriver är på en annan nivå, säger hon.
Som forskare hoppas Helena Ackesjö att kunna hitta hopp i resultaten.
Inte gräva gropen ännu djupare.
Ett sådant hopp är ett maxtak för barngruppernas storlek.
”Detta funkar inte”
Hon funderar en stund över frågan vad som krävs för att bryta våldsspiralen.
– Det funkar inte att säga att vi inte har råd. I detta måste både barn och lärare få stöd och hjälp. Jag tror att arbetsgivare och politiker måste börja fundera över vilken arbetsmiljö man vill att lärare och barn ska ha. De måste satsa på förebyggande strukturer. Göra de anmälningar som ska göras, kalla saker vid deras rätta namn. En del av de här berättelserna handlar inte om våld mot lärare. Det handlar om misshandel säger Helena Ackesjö.
LÄS ÄVEN:
20 fall av utsatthet – så drabbas lärarna av våldet
