Nu ska F-betyget röstas bort – här är varningarna

I höst är det 15 år sedan det nuvarande betygssystemet infördes.

Det är ett betygsystem som enligt kritikerna har ökat betygsinflationen, kännetecknas av stora likvärdighetsproblem och bidrar till utslagning av barn och ungdomar.

Sedan betygsystemet infördes under ledning utbildningsminister Simona Mohamssons (L) föregångare Jan Björklund (L) har cirka 230 000 elever lämnat grundskolan utan att vara behöriga att läsa vidare på något av gymnasieskolans nationella program.

Det föreslår utredningen

Regeringens betygsutredare Magnus Henrekson beskriver betygssystemet som ”godtyckligt, skadligt, korrumperande och emotionellt stötande” och menar att det är extra olämpligt i ett marknadsdrivet skolsystem som det svenska.

På tisdagen väntas riksdagen säga ja till regeringens proposition ”Ett likvärdigt betygssystem” som bland annat föreslår:

• En ny betygsskala med tio betygssteg, från 1 till 10.
• Ingen skarp gräns för godkänt, alltså ett avskaffande av F-betyget enligt nuvarande modell.
• Nationella slutprov som bör rättas centralt.
• Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund för antagning till högre studier.
• Meritvärde ska dels bestå av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
• För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst fyra från grundskolan.

Merparten av förändringarna är tänkta att börja gälla om två år, den 1 juli 2028, för att tillämpas fullt ut tre år senare.

Vill skrota F-betyget

Samtliga oppositionspartier står bakom skrotande av F-betyget. Centerpartiet skriver i sin ”svarsmotion” på propositionen att det bör införas övergångsregler som, i linje med andan i den nya lagen, ”öppnar upp gymnasieskolans yrkesprogram för elever som i dag stängs ute på grund av den skarpa F-gränsen”.

Miljöpartiet varnar för att det starka fokuset på de nationella slutproven kan leda till att undervisningen utformas för att eleverna ska prestera så goda provresultat som möjligt. ”Eleverna riskerar att lära sig för provet, snarare än för livet.”

Enligt förslaget ska de första nationella slutproven genomföras i gymnasieskolan från och med våren 2029 och högstadiet från och med våren 2031.

Skrivs på papper

Skolverket föreslår att slutproven till att börja med skrivs på papper – som de nationella proven idag – och även rättas lokalt för att så småningom digitaliseras.

Detta trots att central rättning utgör en viktig del av det nya betygssystemet, inte minst för att minska risken för fusk och underlätta likvärdig bedömning.

– Central rättning är viktigt för att man ska vara säker på att rättningen går rätt till. För att det inte ska bli för tungrott behöver proven vara digitala, säger Magnus Henrekson till Vi Lärare.

Kommer man att hinna utveckla ett sådant provsystem?

– Skolverket har kompetens att utforma själva proven, men knappast att bygga det tekniska system som behövs.

Hur ska man då göra?

– Man bör inrätta en speciell organisation för detta, vilken antingen kan ske inom Skolverket, Regeringskansliet eller genom att man skapar en speciell genomförandemyndighet.

Inte upprepa misstagen

– Jag tycker att man ska ta hjälp av exempelvis Skatteverket, Försäkringskassan eller de stora försäkringsbolagen som alla har erfarenhet av att bygga stora system. Det handlar om väldigt specialiserad kompetens.

– Jag hoppas att Skolverket den här gången har respekt för svårighetsgraden och inte upprepar de kostsamma misstagen från digitaliseringen av de nationella proven. Myndighetens ledning måste verkligen förstå vilka kompetenser som behövs. Det går inte att med befintlig personal försöka lösa det som befintlig personal inte har möjlighet att lösa, säger Magnus Henrekson.

Hur viktigt är det att man har ett fungerande system på plats innan man börjar införa det?

– Ett sådant här system måste testas och utvärderas ordentligt innan det börjar användas. 

Stoppade projektet

Under knappt tio års tid försökte Skolverket utveckla en digital plattform för nationella prov. Efter ett antal haverier – och kostnader på tillsammans nästan en miljard kronor – stoppade regeringen till slut projektet.

Socialdemokraterna varnar i sin ”svarsmotion” på regeringen betygsproposition för att betygsreformens legitimitet hotas om centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är tillförlitlig. ”Det är därför nödvändigt att säkerställa att systemen är stabila och rättssäkra innan de ges en avgörande roll i betygssättningen”.

Vänsterpartiet menar att man behöver utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser som behövs för att ”för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera”. 

LÄS MER:

Utredarna: Kritiken bygger på grova missuppfattningar

Vlachos: Det perfekta betygssystemet finns inte på riktigt

Betygen: Föräldrarnas vanliga missuppfattning

Beskedet: Nya betygen skjuts upp ett år