Svenskläraren ny expert i läroplansarbetet
Filippa Mannerheim, gymnasielärare i svenska och historia, tar plats som ny expert i läroplansarbetet.
Kursplaner
Gymnasieläraren och Vi Lärares krönikör Filippa Mannerheim blir ny expert i Skolverkets arbete med grundskolans nya läro- och kursplaner.
– Det är en dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet, säger hon.
I slutet av augusti rapporterade Ämnesläraren att Anna-Karin Wyndhamn valt att lämna Skolverkets arbete med att ta fram nya läro- och kursplaner till grundskolan.
Hon var en av de nio experterna som deltog i läroplansutredningen och som regeringen gett en central roll när de nya styrdokumenten skrivs fram.
Nu är det klart att gymnasieläraren Filippa Mannerheim tar Anna-Karin Wyndhamns plats och ansluter till den så kallade expertgruppen. Hon är även skoldebattör och krönikör på Vilärare.se.
Andra verksamma läraren i expertrådet
Tillsammans med högstadieläraren Håkan Sjöberg är hon den enda verksamma läraren i expertgruppen.
– Jag är oerhört hedrad och väldigt glad. Det här är en grupp med våra största experter, men jag hoppas och tror att lärarerfarenheten också kan ge något viktigt – även om jag inte är professor eller hjärnforskare, säger Filippa Mannerheim.
Hon betonar att styrdokumentens skrivningar slutligen kommer att landa på lärarnas skrivbord.
– Vi lärare kan en massa om vad som funkar och inte funkar, vad som är genomförbart, vad som är svårt och vad som är lätt. Allt det har vi i vår ryggmärg. Jag hoppas att jag kan bidra med den blicken.
”Svenska som andraspråk – ett sorgebarn”
Filippa Mannerheim vill i första hand medverka i skrivandet av de nya kursplanerna i svenska och historia, de ämnen som hon själv undervisar i. Men hon vill också gärna granska skrivningarna i kursplanen för svenska som andraspråk noga.
– Svenska som andraspråk har varit lite av ett sorgebarn. Där vill jag hemskt gärna vara med. Jag har ”kvackat” i svenska som andraspråk i många år och jag har funderat mycket över ämnets existens och hur det är tänkt att fungera, säger hon.
Hon tror att en ny läroplan som trycker tillbaka bedömningshetsen, tonar ner digitaliseringen, tar hänsyn till barns kognitiva utveckling och skriver fram metoder som är gynnsamma för barns lärarande kan göra stor skillnad för lärare och elever i framtiden.
– Jag läste lite i det utkast som tagits fram till svenskämnet och jag fick faktiskt lite tårar i ögonen. Det var så fint. Tänk om mina barn hade haft lärare som hade haft det som grund. Vilken skillnad det hade gjort.
”Ska göra mitt allra, allra bästa”
Det är bara två månader kvar tills de nya läro- och kursplanerna ska ut på remiss.
Vad kommer du hinna uträtta på den korta tid som kvarstår innan remisstiden?
– Det är knappt med tid och det är mycket jobb men det visste jag när jag tackade ja. Jag kommer inte kunna uträtta underverk men jag ska göra mitt allra, allra bästa.
Skolverkets arbete med de nya läro- och kursplanerna fick i början av året mycket tung kritik i Ämneslärarens granskning.
Du var en av dem som då argumenterade för att Skolverket borde hållas borta från den nya läroplanen. Hur känns det att du nu ska samarbeta med myndigheten i arbetet med de nya styrdokumenten?
– Jag förespråkar högt i tak och tycker att det ska finnas utrymme att säga att ”det här tycker jag är bra och dåligt”. Självklart går jag in för att samarbetet ska bli så bra som möjligt, men jag kommer inte att hålla tyst om jag ser att Skolverket försöker skriva in AI i årskurs 2 på lågstadiet. Vi ska följa läroplansutredningens intentioner.
De färdiga läro- och kursplaneförslagen ska lämnas till regeringen i maj 2027 och ska börja gälla hösten 2028.