Debatt: Så skapas förutsättningar för verklig läsförståelse

Svensk skola är på väg i rätt riktning. Med utgångspunkt i ”Kunskap för alla” (SOU 2025:19) och det pågående arbetet med nya kursplaner betonas kunskap, undervisningens innehåll och lärarens roll tydligare än på länge.

Det inger tilltro. Min förhoppning är att kursplanen i svenska (där jag är delaktig i arbetet) nu blir just det många lärare länge efterfrågat: en tydlig, konkret och undervisningsnära kursplan som ger stöd i vad elever ska lära sig – och i vilken ordning. Men ska denna kursändring få genomslag i elevers faktiska lärande måste en central fråga stå i fokus: vad krävs för att elever ska kunna läsa med förståelse?

Avkodning är steg ett

Att kunna läsa är inte bara en fråga om att avkoda ord, utan om att förstå innehållet. Vi vet att automatiserad avkodning är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna ta sig igenom en text. Systematisk och explicit undervisning i phonics (strukturerad ljudningsmetod) är därför avgörande i de tidiga skolåren. Utan sådan automatisering överbelastas arbetsminnet, vilket gör att uppmärksamhet och kognitiva resurser binds till avkodningen i stället för till förståelsen.

Men detta är bara en del av bilden. Phonics är en mycket viktig pusselbit – men det behövs mer. När undervisningen också bygger upp elevernas ordförråd, begrepp och ämneskunskaper skapas förutsättningar för verklig läsförståelse.

Detta är ingen ny insikt. Som framhålls i Rediscovering Knowledge as the Key to Reading vilar synen på läsförståelse som kunskapsberoende på flera decenniers kognitionsforskning. Det handlar inte heller enbart om kunskaper och undervisning inom svenskämnet. Det är kunskaper i historia, naturvetenskap, samhällskunskap och andra ämnen som ger elever de begrepp, referensramar och sammanhang som gör texter begripliga. Läsförståelse är därför beroende av ett brett och systematiskt uppbyggt kunskapsinnehåll i skolan som helhet.

Finns chans att göra annorlunda

Vill vi stärka elevers läsförmåga krävs en dubbel grund: tidig, systematisk undervisning i avkodning och en medveten uppbyggnad av kunskap genom innehållsrik undervisning i alla ämnen. Därtill krävs rikliga möjligheter till läsning, där elever får träna och befästa sin läsförmåga över tid. Det handlar inte om ett val mellan färdighet och innehåll, utan om hur de samverkar. Detta är också en likvärdighetsfråga. Elever kommer till skolan med olika erfarenheter. För många är skolan den enda plats där de kan utveckla det språk och den kunskap som krävs för att förstå mer avancerade texter. Om undervisningen då blir innehållsfattig riskerar skillnader att förstärkas.

Därför är riktningen i ”Kunskap för alla” så viktig. Men den behöver fyllas med konkret innehåll. Elever måste få möta ett rikt och sammanhängande kunskapsinnehåll där begrepp återkommer, fördjupas och sätts i nya sammanhang – inte bara i svenskämnet, utan i skolans alla ämnen. Först då blir läsning mer än avkodning. Svensk skola har här haft problem i båda ändar: varken säker avkodning eller den kunskap som krävs för förståelse har garanterats alla elever. Nu finns en chans att göra annorlunda.

Avkodning gör läsning möjlig. Kunskap gör läsning meningsfull. Båda måste få sin plats i de nya kursplanerna.

Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet

LÄS ÄVEN

Experterna: Eleverna måste läsa mycket i alla ämnen

Intensivträningen som höjer elevernas läshastighet

Professorn sågar forskarunderlag: ”Styr 180 grader åt fel håll”

Sva-forskarnas svar: Vi har följt Skolverkets direktiv