Forskaren: ”Ta för er mer, lärare i fritidshem!”
Den fritidspedagogiska kompetensen behöver användas mer på skolorna, menar Helena Ackesjö, professor i pedagogik.
Forskning
Fritidshemsverksamheten kan bidra till elevers utveckling i skolan, men måste få göra det utifrån fritidspedagogikens egna styrkor, visar ny forskning.
– Fritidshemslärare kan ta för sig på ett annat sätt än de gör idag, säger Helena Ackesjö, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
När fritidshemslärare ska samverka med skolan får de ofta en ganska diffus resursroll. Det är en av de iakttagelser som lärare, skolledare och forskare gjort i forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse”.
Lärarnas specifika kompetens
I stället borde lärarna träda fram och använda sin egna specifika fritidspedagogiska kompetens, framhåller Helena Ackesjö, professor i pedagogik och vetenskaplig ledare i det treåriga programmet som genomförts i samverkan mellan Ifous, forskare från Linnéuniversitetet och skolhuvudmännen i Linköping, Skurup, Stockholm och Örebro.
– Lärarna i fritidshem kan till exempel skapa en bra kultur och arbetsmiljö i klassen. Det är viktigt att de tror på sig själva, säger hon.
En utgångspunkt i programmet var en inventering deltagarna gjorde av barns egna berättelser om hur de bor och vad de gör på fritiden.
”Extrema klyftor mellan barnen”
Forskarna tog fram en manual för att få alla deltagare att göra på samma sätt: Be barnen att måla en teckning av sig och sin familj, och en som visar vad de gör på fritiden. Sedan fick barnen beskriva vad de hade tecknat.
Under samtalet med barnen ställdes uppföljningsfrågor så att barnen fick berätta mer om sina tankar. Fram växte tydliga berättelser om hur barnen har det hemma, vad de gör på fritiden och vad de skulle vilja göra mer av om de hade möjlighet.
– I analysen såg både vi forskare och deltagarna i programmet vilka extrema klyftor det är mellan barn i dag. En del ritade en Porsche eller en Tesla utanför ett hus där det fanns en swimmingpool i trädgården. Andra teckningar visade trångboddhet och avsaknad av fritidssysselsättning.
Barnen har olika behov
Kartläggningen blev en ögonöppnare, framhåller Helena Ackesjö. Fritidshemslärare och rektorer insåg att det är svårt att kompensera för barns livsvillkor och komplettera skolans undervisning om man inte vet vad man ska kompensera för. Kartläggningen blev därmed en viktig utgångspunkt för planeringen av fortsatt lokalt utvecklingsarbete.
– Fritidshemslärare insåg att de inte bara kan erbjuda bollsporter och andra klassiska fritidsaktiviteter. Det var särskilt tydligt i de resursstarka områdena där barnen har alla förutsättningar på sin fritid. När de är på fritidshemmet kanske de framför allt behöver vila och återhämta sig.
Mer kunskap behövs
De rektorer och fritidshemslärare som deltog i forsknings- och utvecklingsprogrammet tänkte först att de hade ganska bra koll på barn och barngrupper. Men snart insåg de att det inte var så, menar Helena Ackesjö.
– Jag tror att de alla förstod nödvändigheten i att alltid utgå från barnens perspektiv och ta reda på vad de behöver.
LÄS OCKSÅ:
Nya fritidslärarna: Vår kompetens tas inte tillvara
Forskaren: Lärarna i fritidshem undervisar på unikt sätt
Barnen vill inte bara ha ”fri lek” på fritidshemmet
Forskaren: Så kan fritidslärarna hitta balansen mellan lek och lärande
