”Skolan behöver tänka om kring flickors ADHD”
Lärarstudenten Lilia Quinonez Lainez vill se ett annat förhållningssätt till flickor med ADHD.
Debatt
Lilia Quinonez Lainez hade höga betyg i skolan – och ADHD.
Som lärarstudent manar hon till förändring.
”Skolan verkar utgå från att en elev som är smart eller högpresterande inte kan ha ADHD”, skriver hon.
När man talar om ADHD tänker många på en rörig eller bråkig pojke. Det är de som syns och hörs på ett sätt som skolan känner igen som uppmärksammas. Mina svårigheter med ADHD var aldrig tysta. De var bara svårare att känna igen. Att de inte kändes igen betydde också att hjälpen kom sent. Det jag gjorde kunde märkas, men tolkades aldrig som tecken på svårigheter. Idag är jag lärarstudent och ser hur samma mönster upprepas. Det oroar mig.
”Väcker inte samma oro”
I skolan uppmärksammas främst elever vars svårigheter märks tydligt. Om elevens svårigheter inte stör undervisningen ser skolan ofta ingen anledning att agera. Det drabbar särskilt flickor, vars svårigheter ofta uttrycks på ett sätt som inte tar plats i klassrummet. I praktiken innebär det att den elev som avbryter lektionen snabbt uppmärksammas, medan den som har svårt att komma i gång eller lämnar in sent inte väcker samma oro. Fokus ligger på det som påverkar undervisningen snarare än det som påverkar eleven.
En snäv bild av ADHD
Samtidigt förväntas elever, inte minst flickor, vara organiserade, hålla deadlines och arbeta självständigt. För många flickor med ADHD blir det en ständig kamp att leva upp till dessa krav. Svårigheter som inte alltid märks utåt tar ändå energi och upptäcks ofta först när det inte längre går att hålla ihop. Samtidigt förväntas de prestera på samma nivå som andra, ofta med betydligt större ansträngning. Ofta handlar det inte bara om att klara sig, utan om att prestera högt men till priset av en betydligt större ansträngning.
”Säger inget om stress”
När flickor presterar bra i skolan blir det lätt ett argument för att deras svårigheter inte är så stora. Jag var en av de flickorna. Höga betyg säger inte hur mycket extra arbete, stress och kompensation som ligger bakom dem. Ändå verkar skolan utgå från att en elev som är smart eller högpresterande inte kan ha ADHD.
För att flickor med ADHD ska få en likvärdig skolgång, trots sina svårigheter, behöver skolan tänka om. Det räcker inte med att utgå från en snäv bild av hur ADHD ”ska” se ut. Flickors svårigheter måste tas på allvar, även när de inte syns på samma sätt. Att nå betygskraven säger inte allt om en elevs situation. Elever som uppfattas som ”högfungerande” riskerar att lämnas utan stöd. Ordet ”högfungerande” säger något om hur de framstår utåt, men väldigt lite om vad som krävs för att de ska orka hålla ihop. Att klara sig ska inte vara ett skäl att lämnas utan stöd.
Lilia Quinonez Lainez, lärarstudent, Haninge
LÄS ÄVEN:
