Anna Olskog om F-betyget: ”Det är brutala siffror”
Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, hoppas att rapporten ”F som i fängelse” får beslutsfattare att upphöra att blunda inför fakta.
F som i fängelse
Tidiga stödinsatser är inte kostnader, utan investeringar.
– Betyget F ska inte vara början på ett liv i kriminalitet, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
En analys av fem årskullars slutbetyg i årskurs nio och fängelsedomar visar på ett tydligt samband mellan antalet underkända betyg och ökad risk för att dömas till fängelse.
– Det är inget nytt att skolmisslyckande får konsekvenser längre fram i livet. Men nu har vi tydliga och brutala siffror på det starka sambandet mellan underkända betyg och fängelsestraff. Det är förfärliga bevis, säger Anna Olskog.
– Samtidigt behöver det inte vara så här. Det är i grunden en fråga om prioriteringar. I många skolor råder det brist på personal. Elever får inte det stöd och den hjälp som de behöver med sämre livschanser som följd.
– Lärare vill och kan göra skillnad, men då måste vi få rätt förutsättningar att göra det. Betyget F ska inte vara början på ett liv i kriminalitet.
”Kostar oerhört mycket”
Enligt Anna Olskog är det hög tid att sluta betrakta satsningar på skolan som enbart utbildningspolitik.
– Förskolan och skolan är Sveriges viktigaste brottsförebyggande insats. Varje barn och elev som inte får rätt stöd i rätt tid innebär ökad risk för att ytterligare ett liv tar fel riktning. Fler elever som lyckas i skolan betyder färre unga i kriminalitet.
– Jag vet inte hur många gånger jag och andra har sagt att ”investera i skolan är att investera i vår gemensamma framtid”. Det är dessutom sant. Skolmisslyckanden kostar oerhört mycket för både individen och samhället.
”Det är investeringar”
Ändå fortsätter de.
– Ja, det är helt bakvänt. Utvecklingen går åt helt fel håll. Vi måste sluta att se tidiga stödinsatser som en kostnad. De är investeringar i både i trygghet och framtid.
– Politikerna behöver tänka betydligt mer långsiktigt när det gäller barn och ungdomar. I dag behandlas skolan som budgetbuffert. Resurserna skruvas sällan upp, däremot ofta ned beroende på politiska prioriteringar.
Det är prioriteringar som får direkta konsekvenser i förskolan, fritidshemmen och klassrummen.
– Det är där som skol- och kriminalpolitik möts.
Många både har protesterat och protesterar mot nedskärningar inom förskola och skola. Ändå fortsätter det att skäras ner.
– Det gör mig inte missmodig, utan förbannad.
Vad hoppas du att er rapport ska leda till?
– Att beslutsfattare upphör att blunda inför fakta. Över hundra tusen elever får i dag inte det stöd de är i behov av och har rätt till. Det är ett enormt samhällsmisslyckande med brutala konsekvenser som följd.
– När vi lärare pratar om att få rimlig tid till undervisningen och tid till att planera och efterarbeta undervisningen är det inte för att vi tycker det är kul. Det är för att vi ska kunna vara de lärare som våra barn och elever behöver.
