Nedskärningar – och 33,5 miljoner i ”straffavgift” till friskolor
Margareta Lindström, ordförande för Sveriges Lärare i Sundsvall, en av kommunerna som vid sidan av nedskärningar ska betala avgift till friskolorna.
Nedskärningar
Sundsvalls skolor drabbas hårt av nedskärningar, 35 miljoner kronor ska sparas.
Dessutom måste kommunen betala 27 miljoner till kommunens friskolor på grund av regelverket, oavsett behov.
– Vi är fast i en negativ spiral, säger Margareta Lindström, ordförande för Sveriges Lärare Sundsvall.
Sundsvall står med både nedskärningar och kostnadsökningar. Under höstterminen ska skolorna dra spara in 35 miljoner kronor.
Men ökade kostnader gör att kommunens skolor ändå beräknas gå med 76,5 miljoner back 2024.
Det innebär samtidigt att kommunen blir skyldig de fristående skolorna 27,6 miljoner kronor – oavsett vilka behov de har.
– När vi har kostnadsökningar i kommunal verksamhet, då kommer bidraget att öka till fristående. Vi är ansvariga för att fördela resurser till alla elever i kommunen enligt det regelsystem som finns, säger ekonomichefen Veronica Blank.
”Som en droppande kran”
I kommunen går en tredjedel av grundskoleeleverna i friskola, att jämföra med till exempel Stockholm, där andelen är 27 procent.
– Vi tappar elever, det är som en droppande kran som läckt under lång tid. Och eleverna räcker inte till för det antal skolor som finns i Sundsvall. Men kostnaderna för lokaler och personal ligger kvar, säger Margareta Lindström.
Sundsvall har som politiskt mål att få tillbaka elever.
I budgeten för 2023–2025 skriver kommunen att de egna skolorna måste bli mer attraktiva. De ska ”profilera sig och synliggöras”. Fler elever ska välja kommunala skolor.
– I första hand tycker jag att man ska lägga pengar på själva skolan, men visar vi allt bra vi gör kan det locka fler elever till kommunala skolan. Den kommunala skolan är inte sämre, det ser vi i resultaten, säger Margareta Lindström.
Förlorade mot Academedia
I Södertälje har kommunen nyligen förlorat i domstol mot friskolekoncernen Academedia.
Kommunen stod med ökade kostnader för Wendela Hebbegymnasiet, när skolan lades ner successivt från 2019, vilket Dagens Samhälle var först att uppmärksamma.
Södertälje stoppade antagningen till skolan, men betalade för lokaler och personal under den tid de sista eleverna gick färdigt sin utbildning.
Academedia krävde sin rätt till högre elevpeng och Förvaltningsrätten går på bolagets linje:
”Den omständigheten att skolan var under avveckling och inte mottog nya elever under perioden medför ingen annan bedömning”, skriver förvaltningsrätten i Stockholm.
”Helsnurrigt system”
– Systemet är helsnurrigt och behöver göras om, säger Elof Hansjons (S), utbildningsnämndens ordförande, till Dagens Samhälle.
Nu ska kommunen betala ytterligare 6,5 miljoner kronor till skolkoncernen.
– Men vi har en skolbudget på en par miljarder, så det är inget som får extrema konsekvenser på kort sikt. Men det gör det svårare att säkerställa sådana program som har svårt att få många sökande elever men samtidigt är viktiga för samhället, säger han till Dagens Samhälle.
LÄS MER:
Skolministern om ”straffavgift” till friskolor: ”Provocerande”
Bråket om skolpengen: Anmäler Göteborg till JO
Storbråk om skolpengen: ”Pröva det ruttna systemet”
Granskning: Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor
