
Magnus Sannö, lärare på Rydskolan och LR:s föreningsombud i Skövde, är kritisk till det nuvarande systemet.
Friskolor
Mer än var fjärde kommun har under de senaste två åren betalat ut extra ersättning till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten har gått med underskott.
En del kommuner har tvingats föra över pengar till skolföretag som inte längre har någon verksamhet.
Det visar Skolvärldens granskning.
Onsdagen den 17 juli 2019 förde personal vid Eskilstuna kommuns ekonomiavdelning över 3 513 735 kronor till JB Education AB:s (John Bauer-skolorna) konkursbos konto i Swedbank, som kompensation för att den egna skolverksamheten gick med underskott under perioden 2010–2013.
Grannkommunen Strängnäs betalade året efter ut 3 638 950 kronor – exklusive administrationsavgift på tre procent och momskompensation på sex procent – till olika privata skolhuvudmän med elever från Strängnäs i sin verksamhet. Bidragen betalades ut för att Strängnäs egen grundskoleverksamhet redovisat underskott efter att man tappat elever till just friskolor.
Flen, en annan sörmländsk kommun, skickade samma år 1 066 377 kronor till friskolehuvudmän för att den egna grundskolan gått med underskott. Året innan betalades ut det ut 1 332 531 kronor av samma skäl. Pengarna gick bland annat till Internationella engelska skolan i Eskilstuna och Kunskapskapsskolan i Nyköping respektive Katrineholm.
På liknande sätt betalade Hässleholm i fjol ut cirka 4,5 miljoner kronor i bidrag till friskoleföretag. Nästan hela summan gick till Thoréngruppen och Internationella engelska skolan.
EXEMPLEN OVAN ÄR inte på något vis unika. Skolvärlden har via mejl frågat Sveriges 290 kommuner om de under 2019 och/eller 2020 betalat ut ekonomisk kompensation till friskoleföretag för att den egna skolverksamheten (grund- eller gymnasieskola) redovisat underskott.
245 kommuner har valt att besvara enkäten, det vill säga drygt 84 procent.
Av de svarande uppger 62 kommuner, det vill säga cirka 25 procent, att de har betalat ut ersättning, allt från några tusenlappar per år till flera miljoner kronor. De kommuner som inte har betalat ut någon extra ersättning har enligt sina företrädare inte haft någon skolverksamhet som har gått med underskott, inte haft några barn eller ungdomar skrivna i kommunen som gått i en friskola eller så har de av andra skäl valt att inte betala ut någon ersättning. Det sistnämnda kan vara i strid med regelverket och leda till att de hamnar i rätten så småningom, vilket flera redan har gjort och förlorat.
I våras nekades till exempel Värmdö prövnings-tillstånd av Kammarrätten i Stockholm efter att ha överklagat en dom i Förvaltningsrätten gällande extra skolpengbidrag som gick i Kunskapsskapsskolans favör.
Den så kallade likabehandlingsprincipen anger att skolpengen per elev ska vara densamma för privata och kommunala skolhuvudmän. Om till exempel en kommuns grundskoleverksamhet går med underskott i förhållande till sin budget, kanske efter att ett antal elever har lämnat den kommunala skolan till förmån för en nyöppnad privat skola, ökar genomsnittskostnaden per elev i den kommunala skolan och därmed även skolpengen. Enligt regelverket ska kommunen då retroaktivt ersätta de privata skolhuvudmännen med mellanskillnaden (även om det finns möjlighet att under vissa förutsättningar kvitta underskottet mot ett eventuellt överskott under de kommande åren).
”Två eller tre färre elever i en klass leder inte till lägre utgifter”
– Ett problem i det här sammanhanget är att den kommunala skolans kostnader nästan inte minskar alls när elever flyttar till friskolor, eftersom eleverna i allmänhet kommer från flera olika kommunala skolor, säger Åke Zetterberg som är ekonomichef vid barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvall.
– Två eller tre färre elever i en klass leder inte till lägre utgifter. Antalet lärare till exempel, behöver vara detsamma som tidigare och lokalhyran minskar inte för att det är några färre elever i klassrummet.
Åke Zetterberg berättar att den kommunala skolverksamheten i Sundsvall under flera år har gått med underskott i förhållande till sin budget. Sedan 2016 har underskotten vuxit.
– Det finns ett starkt samband med att fler elever och vårdnadshavare väljer friskolor framför kommunala skolor.
– Det har inte gått att minska den kommunala skolkostymen i samma utsträckning, även om det säkert finns mer som vi kan göra. Under de senaste två, tre åren har vi gått back med mer än 100 miljoner kronor per år.
SKÖVDE ÄR EN annan kommun som har betalat ut extra ersättning till friskoleföretag. Åren 2019 och 2020 förde kommunen över drygt 2,7 miljoner kronor till Raoul Wallenbergskolan i kompensation för att den kommunala skolverksamheten gått med underskott.
Raoul Wallenbergskolan – som inte har något att göra med diplomaten som räddade ungerska judar undan förintelsen – är en av flera snabbsnabbväxande skolkoncerner. Företaget bildades 2006 av Per Egon Johansson som tidigare var partisekreterare för Kristdemokraterna, statssekreterare i kommunikationsdepartementet under regeringen Bildt och vd för Bilprovningen.
Skolvärlden har i mejl, sms och telefonsamtal utan framgång försökt få en intervju med Per Egon Johansson om hur han bland annat ser på systemet med skolpeng.
Magnus Sannö, lärare på Rydskolan och LR:s föreningsombud i Skövde, är kritisk till det nuvarande systemet.
MAGNUS SANNÖ, LR:S föreningsombud i Skövde och lärare på Rydskolan i samma stad, är kritisk till det nuvarande systemet.
– Jag har svårt att se varför friskolor ska få extra pengar per elev bara för att den kommunala skolan inte klarar sin budget. Friskolornas kostnader har ju inte ökat. Det finns i dag ett slags korrelation mellan friskolornas vinster och den kommunala skolans underskott som inte är rimlig.
Hur borde det fungera?
– Skolorna borde ha en grundbemanning utifrån antalet klasser, en bemanning som därefter kompletteras med extra resurser beroende på elevernas individuella behov.
– Även om dagens skolpengsystem gör att det kan vara svårt för kommunen att planera sin skolverksamhet på ett rimligt sätt, är det inte det som är vårt största problem. Det är underfinansieringen av skolan. Skolpengen i Skövde är alldeles för låg. Dessutom har vi ett stående så kallat effektiviseringskrav på en procent per år. Tar man hänsyn till inflationen minskar i realiteten anslagen till skolan. Det är svårt att göra några stora förändringar som förbättrar personalens arbetsmiljö och elevernas trygghet och studiero när budgeten inte räcker till.
Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén menar att det nuvarande systemet har kommit till vägs ände och säger att det behövs en ökad statlig styrning och finansiering av skolan.
– Systemet med individuell skolpeng sänder ut signalen att elever är kunder på en marknad som köper varan utbildning. Det är en syn som vi behöver komma bort ifrån. Marknadsskolan som system drabbar alla skolor och elever, mer eller mindre.
Enligt Åsa Fahlén är dagens i praktiken fria etableringsrätt för skolföretag – som klarar Skolinspektionens grundläggande krav – ineffektivt och leder till ett slöseri med resurser.
– I vissa områden är det en överetablering av skolor medan det i andra områden är en underetablering. Det krävs ett större nationellt ansvar för skolan samtidigt som kommunerna behöver ha mycket mer att säga till om vad gäller etablering av nya skolor.
Är det rimligt att skolpengen är lika stor oavsett lärartäthet och andelen behöriga lärare?
– Det är så mycket som är fel med dagens system. Ett är att det finns ekonomiska incitament för huvudmännen att ha obehörig personal som inte kostar inte lika mycket som behörig. Ett annat är att vi har vinstdrivande aktiebolag i skolan vars syfte är att ge ägarna avkastning, men grundproblemet är att vi har en marknadsskola, det vill säga mixen av den fria etableringsrätten, skolaktiebolag och skolvalets nuvarande utformning, där du kan ”välja elever”. Detta påverkar alla skolor, både privata och offentliga.
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.