Så trixas det med skolpengen – kommuner alltmer kreativa

I takt med besparingar har försöken att räkna om skolpengen ökat. Foto: Bildbyrån

Ekonomiskt pressade kommuner försöker sänka skolpengen som de betalar till friskolorna.
Kreativiteten imponerar inte på förvaltningsrätten.

Sundbyberg, Hässleholm och Båstad är några av de kommuner som fått argumentera med förvaltningsrätten efter att deras beräkningsmodeller av skolpengen överklagats.

I Båstad gick kommunen igenom ritningarna på alla fastigheter där det bedrevs undervisning och strök de kvadratmetrar som inte användes för utbildning från hyreskostnaden. Någon korridor här, någon skrubb där. Delar av biblioteket ströks också.

Skolpeng efter kapacitet

I Sundbyberg vill man beräkna skolpengen efter vilken kapacitet man erbjuder, alltså hur många elever som kommunen faktiskt skulle kunna erbjuda plats, istället för som brukligt, räkna antalet elever.

Man vill även räkna bort hyreskostnaden för skolbespisningen eftersom det inte bedrivs undervisning där. Att skilja på fritids- och skolverksamhet ingår också i försöket att sänka skolpengen liksom att dela upp fritidsverksamheten i åldersgrupper. Lågstadieelever utnyttjar fritids mer än andra och går oftast i kommunala skolor. En uppdelning skulle sänka ersättningen till friskolorna.

I Hässleholm gjorde man som i Sundbyberg när de skulle beräkna ersättningen till privata förskolor, antal tillgängliga platser istället för antal inskrivna barn.

”Ett enormt slöseri”

I Båstad och i Hässleholm har förvaltningsrätten sagt stopp och belägg och för Hässleholms del innebär det att kommunen behöver betala fyra miljoner extra till de privata aktörerna som dessutom kräver retroaktiv ersättning på ytterligare tio miljoner.

I Hässleholm erbjuder en av friskolorna gratis fritidsverksamhet för sina elever samtidigt som den kommunala fritidsverksamheten kostar vårdnadshavarna extra pengar. Friskolan har redovisat och fått ersättning för fler elever, framför allt bland de äldre, än vad den kommunala skolan någonsin lyckats med.

Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

Kommunen arbetar nu med att införa ett ersättningssystem med åldersindelning och samtidigt planerar friskolan för att avgiftsbelägga sin fritidsverksamhet.   

– Att beräkna skolpengen som det görs idag är orimligt och innebär ett enormt slöseri. Jag hör om friskolor som får ersättning för verksamhet som de knappt, om ens, erbjuder. Det är provocerande säger, Sveriges Lärares förbundsordförande Åsa Fahlén. 

Orättvist system

Att kreativiteten bland kommunerna ökat hänger enligt henne samman med sparkraven.

– Det sjunkande elevantalet i den kommunala skolan har aktualiserat frågan om utgifterna för skolpengen i allt fler kommuner. Tidigare, när man fyllde sina egna skolor var det ingen större fråga. Nu, i bistrare ekonomiska tider och med tomma platser i skolan, känner sig många tvungna att hitta nya lösningar, säger Åsa Fahlén.

Förklaringen finns även i dagens finansieringssystem, enligt henne.

– Kommunernas utbudsansvar, att de är skyldiga att erbjuda skolgång för alla elever, gör dagens finansieringssystem orättvist. Friskolor kan etableras och läggas ned snabbt om deras kalkyler inte håller. Den lyxen har inte de kommunala skolorna. Det behövs ett nytt finansieringssystem och jag hoppas att den så kallade Skolpengsutredningen kommer fram till det. Innan den är klar får vi leva med hur det ser ut idag, säger Åsa Fahlén.

”Handlar inte om för eller emot”

Sveriges kommuner och regioner, SKR, som organiserar kommunerna har avböjt att diskutera beräkningen av skolpengen med Vi Lärare. SKR har tidigare kritiserat en ökad statlig inblandning i beräkningen av skolpengen eftersom det, enlilgt dem, skulle innebära en inskränkning av det kommunala styret.

– Debatten har förändrats. Tidigare när man tog upp frågan om finansieringen av friskolor blev man stämplad som motståndare till dem. Det blir man inte längre. Det handlar inte om att vara för eller emot, det handlar om att pengarna ska gå till rätt saker, på ett adekvat sätt. Folk har börjat få upp ögonen för orimligheten i hur finansieringssystemet är konstruerat, säger Åsa Fahlén.

LÄS MER:

Kommunens kupp med skolpengen: ”Modiga”

Facket om ändrad skolpeng för friskolor: ”Äntligen fattar de”