Kommunens kupp med skolpengen: ”Modiga”

Elevflykten från kommunala skolor till friskolor sveper över landet. Kvar står kommunerna med höga kostnader för personal och lokaler som gapar halvtomma och med kravet att alltid kunna erbjuda plats i skolan för eleverna. 

Skolpengen beräknas förenklat genom att dela skolans kostnader med antalet elever. Försvinner hälften av eleverna men kostanden består så fördubblas skolpengen. 

I Sundbyberg har man rundat det problemet genom att i stället beräkna skolpengen på vilken kapacitet den kommunala skolan kan erbjuda, alltså tomma platser inräknade. 

– Vi är kreativa och lite modiga när vi beräknar på det här sättet. Detta är vårt sätt att skapa stabilitet i ersättningarna, både till våra skolor och till friskolorna, säger Ayla Eftekhari (S), kommunalråd och ordförande i Sundbybergs grundskole- och gymnasienämnd.

”Strider mot skollagen”

Beslutet togs av såväl socialdemokrater som moderater.

Men nu har oppositionsrådet Axel Conradi (M) krävt att förvaltningsrätten kontrollerar om det var lagligt.

– Jag anser att det missgynnar fristående aktörer och strider mot skollagen. Systemet måste vara rättvist, säger Axel Conradi.

Tre delar som påverkar

Den begäran om laglighetsprövning som han skickat till förvaltningsrätten innehåller tre delar som alla påverkar skolpengen.

1. Hur man beräknar antalet platser som erbjuds istället för som brukligt elevantalet.  
2. Kommunen har separerat kostnaderna för bespisningarna så att de inte påverkar kostnaden för skolan i samma utsträckning som tidigare och därmed håller nere skolpengen. Beslutet motiveras med att skolan inte ska betala hyra för sådant som inte har med undervisning att göra.
3.  Kommunen har separerat fritidsverksamheten från skolverksamheten för att sänka den direkta kostnaden för beräkningen av skolpengen. I Sundbyberg utnyttjas fritidsverksamhet i första hand av elever på lågstadiet och nästan inte alls av elever i högstadiet. Det motsatta förhållandet gäller för vilka som går i friskolor. Majoriteten av eleverna i friskolorna är högstadieelever. 

Enligt Axel Conradi bryter det mot regeln att organisationsform inte får påverka skolkostnaden.

– Vi vill rikta ersättningarna till rätt saker. När vi separerade fritidspengen från skolpengen höjde vi den samtidigt. De skolor som bedriver fritidsverksamhet får alltså högre ersättning medan de som inte gör det inte längre får pengar. Vi har överkompenserat de skolorna tidigare, säger Ayla Eftekhari.

Oppositionsrådet är inte övertygad om att beräkningsförändringarna kommer att gynna alla.

– Det kan slå fel och riskerar att missgynna fristående aktörer och det är anledningen till att jag har överklagat, säger oppositionsrådet Axel Conradi. 

LÄS ÄVEN

Lista: 99 nya friskolor – här vill koncernerna öppna

Wiman: Minnena av dessa barn pumpar runt i mina vener

Nya lagen – förbjudet att förolämpa lärare